- Project Runeberg -  Eldbränder och gnistor /
116

(1876) [MARC] Author: Henrik Bernhard Palmær With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Professorn och papegojan - En akademisk festlighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men har en papegoja kunnat blifva en professor, hvarför
skulle ej en kongl. sekter kunna blifva en katt?
Metamorfosen är icke så stor, som du föreställer dig, min kära
Jonas. Kattens steg gifva intet ljud, och kongl. sekterers
steg, dem de taga i sina förmäns trappor, sakna också
hörbarhetens egenskap. Prisad vare Gud, att jag alltid visat
kattor ett hyggligt bemötande och derför kan af försynens
rättvisa vänta mig att blifva hyggligt bemött, om jag sjelf
blir en katt med tiden. Välvilliga händer – så hoppas
jag med tillförsigt – skola ej saknas, för att stryka mig
längs ryggen och smeka mig, tills jag börjar att spinna,
eller, hvad som är det samma, tills välbelåtenhetens
tremulant tremulerar i mitt innersta. Ej heller skall någon –
så hoppas jag åtminstone – fästa papperslappar i svansen
på mig och narra mig att snurra rundt omkring, ty sådant
är kitsligt mot hvilken katt som helst, men allra mest mot
en katt, som varit kongl. sekter.

*



En akademisk festlighet.

Kurirn hade kommit med underrättelse att en arffurste
var född. Universitetet förordnade genast en adjunkt, att
hålla tal i anledning deraf. Dag och timme utsattes, och
som jag, näst konsten att tiga, högst värderar konsten att
tala, var det naturligt att jag skulle infinna mig.

I förbigående må anmärkas, att den akademiska
visheten och rojalismen, tillsammans i personlig skepelse
vägande sju skålpund, låtit till samtliga nationerna utgå
proposition om förärande af ett guldur till gardisten, som
ridit kurir. Gulduret skulle ungefärligen hafva följande
inskription: Till gardisten N. N. för underrättelse om
tillkomsten af prinsen N. N., tacksamligen af studentkåren i
Upsala. Förslaget kantrade in genere till följd af sin
ohjelpliga dumhet, och in specie till följd af den anmärkning,
som en viss student gjorde i en viss nation: Om någon
gåfva skall gifvas, så bör den efter omständigheterna vara


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eldbrand/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free