- Project Runeberg -  Eldbränder och gnistor /
150

(1876) [MARC] Author: Henrik Bernhard Palmær With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liten lustresa, skildrad i bref till Wilhelm von Braun - Tredje brefvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så kolossala. Vare dermed huru som helst. Fruntimmer
i dylik belägenhet kunna aldrig vara nog försigtiga.

Utan vidare äfventyr kom jag till Vreta Kloster, der
gick jag in hos klockarens och anmälde min önskan att
bese kyrkan. Han sjelf var ej tillstädes, men en gammal
gumma steg upp från sin surrande spinnråck och lofvade
att snart söka rätt på "kära far". Under tiden" gick jag
in på kyrkogården och utsträckte der, med en grafkulle
till hufvudgärd, min trötta lekamen.

Tredje brefvet.

I den belägenhet, du sist såg mig, nämligen liggande
utsträckt med en grafkulle till hufvudgärd, återfinner du
mig nu. Tilläggas bör, att jag låg och hade hvarjehanda
tankar; ty "vid allt, hvad man gör och förnimmer, bör
man tänka något, min lilla vän!"

De sista orden äro försedda med citationstecken; också
äro de citerade efter en herre, som jag lärde känna i min
späda barndom, och som min fars tjenstefolk sade vara en
förläst student. Der jag nu låg, påminde jag mig honom.
Hur det kom sig, vet jag icke; nog af, jag påminde mig
honom och hans nyss anförda maxim, och i anledning deraf
gaf jag mig den frågan: hvad bör man tänka, när man
lifslefvande ligger på en kyrkogård och har en grafkulle
till hufvudgärd?

Jo, svarade jag mig, man bör i allmänhet tänka: "
jorden är strid; i jorden är frid". Och skulle man
händelsevis vara, liksom jag, bra fattig och sex fot lång, så
bör man derjemte tänka så här: efter döden blir jag, som
nu ej eger en qvadratfot jord, långt större jordegare, än
någon, som eger flera qvadratmil, men som är kortare till
växten. Påtagligen måste det åtgå mera jord till en graf
åt mig, än till en åt honom.

Skulle man äfvenledes vara, liksom jag, beskyld för
bitterhet, så bör man derjemte tänka så här: efter döden,
så snart förgängelsen börjat sitt stilla, men säkra värf,
skall en del af mitt stoft uppspira i gräs och blommor.
Till dessa blommor skola bien flyga och suga honung; och
honung är en söt materia. Sedan kan man icke med fog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eldbrand/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free