Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liten lustresa, skildrad i bref till Wilhelm von Braun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der vi i tre års tid studerat kirurgi, och ärna oss nu
tillbaka till fäderneslandet för att utöfva vår konst. Värden,
som var en ostuderad man, frågade vidare: hvad är kirurgi
för slag? Den ene af kirurgerna, sedan alla tre hunnit dricka
sig muntra af vinet, svarade då: det är konsten att skära
handen af armen på folk; eller att skära tungan ur halsen
på folk, sade den andre kirurgen; eller att skära ögonen
ur skallen på folk, sade den tredje kirurgen. Kors, sade
värden, att man behöfver vistas utrikes, och det i tre hela
år, för att få lära en så simpel konst! Jag har hittills
trott, att den mycket väl kunde inhemtas hemma och på
långt kortare tid. Kirurgien, sade då den ene kirurgen,
består icke endast i konsten att skära bort hand, tunga
och ögon, utan äfven i konsten att sätta dit dem igen, så
att den, som undergått operationen, blir lika helbregda,
som förut. Har ni lust, herr värd, att låta oss göra ett
försök med er? – Värden svarade: först skulle jag vilja
se herrarna göra ett försök med sig sjelfva. Om den ene
af eder i afton skär bort sin hand, den andra sin tunga,
den tredje sina ögon, och kan i morgon bittida göra sig
fullt helbregda igen, så vill jag icke allenast gifva eder
fritt husrum öfver natten, utan äfven bestå eder en god
resfrukost. Topp! ropade kirurgerna, vi gå in på det
förslaget. Derpå snörade de upp sina renslar, framtogo
instrumenter och bandager samt skredo till verket. Adolf
skar bort sin venstra hand, Kristian sina ögon och
Benjamin så mycket af sin tunga, som han förmådde räcka
fram ur munnen. När detta var undangjordt, förbundo de
sig, drucko ännu ett glas vin, ledsagades till sofrummet
och gingo till hvila. De afskurna lemmarna, som lades på
en tallrick, skulle blifva i värdens förvar öfver natten.
Värden lemnade tallricken åt värdshuspigan och hon satte
den i köksskåpet inom lås och nyckel.
Nu hade värdshuspigan en vän, en knekt, som besökte
henne om nätterna. När han kom, brukade hon alltid ge
honom en styrkdryck, och äfven denna natt ville hon ge
honom en. För den skull öppnade hon köksskåpet och
tog fram en flaska bränvin, men glömde i ifvern att stänga
till skåpdörren efter sig. Då passade husets katt på
tillfället, smög sig in i skåpet och åt upp hvad som fanns
på tallricken, både handen, tungstycket och ögonen, så att
ingenting återstod mer än benen efter handen. När pigan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
