Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bekännelser (1922) - Min skugga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIN SKUGGA
I sensommarmånsken kring staden jag driver.
I kapp med min egen skugga jag kliver.
Den stiger och faller, den dansar och vacklar
över var husvägg, som månskenet spacklar.
Men alla de åldriga skuggor som huka
i grändernas skrymslen bli avundsjuka.
”Här sitta vi bundna envar vid sin länga,
men denne har liv, han får fladdra och flänga.
Men vi äro dömda att hundraårsgamla
på avfall och råttsmuts och fuktsvampar samla.
Vi skulle väl ock vilja svänga och svansa
och lustigt mot takkrön och skorstenar dansa.”
Då hör jag min skugga de knotande svara:
”Jag är icke den som jag synes er vara.
Jag är icke fri, jag blott sprattlar och knycker,
jag lyder en herre med tusende nycker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
