Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På marsch (1934) - II - Invaliden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INVALIDEN
Jag är en vanställd krympling från kärlekens land.
Jag sträcker ut min hand
med såriga ögon och hjärtat i band.
Jag kånkar positivet i regn och i vind.
Jag bär en plåt på bringan: ”Jag har varit blind.”
På alla gråa gårdar hör man dunket av min käpp
och sången som darrar från min kyssbitna läpp.
Jag sjunger om det landet, där först man får en klapp
och sedan trettio rapp,
så att man ligger sanslös på den älskades trapp.
Nu ska ni inte tänka, go’ vänner, att jag rymt
för att jag sårats grymt
och bara av min älskade fått se en fattig skymt.
Jag tåligt låg och väntade hon skulle bli god.
Jag såg mot hennes fönster tills hjärtat sprang i blod.
Nej, det var hon som rymde, och allting tog hon med,
mitt hjärta, solen, stjärnorna hon packade ned
i sin lackröda väska och lämnade mig kvar.
Och runtom mig stod våren så risig och bar,
och själv jag visste inte var jag var.
Där låg jag och vred mig tills min smärta värkt ut.
Jag reste mig till slut
och kröp tillbaks till livet, där allt var som förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
