Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G L Å D J E N.
Sonett.
En gäst Sr Glädjen i en dödligs hydda.
Som om sin pilgrimsfärd med värden talar,
Och öfver sorger mildt dess bröst hugsvalar:
Den lycklige vill honom långe skydda.
Knappt äro nattens tysta timmar Hydda,
Och ljusen tända uti österns salar,
Forrån han vandrar i aflågsna dalar,
Stödd vid sin staf, den vackra, rosenprydda.
Jag stod vid stranden, sorgsen lutan rörde:
Utaf dess klang, Sofi, blef Du betagen!
Melodiskt lj6d ett echo från ditt hjerta.
Då var det Glädjens röst jag klinga hörde:
Men snart jag suckar, kanske ån bedragen,
Och hör ett solo blott utaf min smärta.
FOSTERBYGDEN".
Hvar rinner källan mera mild och klar,
Hvar andas båttre luft, ån i den glada bygden,
Som i sitt sköt min dunkla vagga bar:
Der förstlingen af lifvets dar
Bortlektes lyckligt, i den hulda skygden
Af fäders vård ? — Hår himlen, mera blå
Ka en saffir, på heligt afstånd blänker;
Skön synes Solen opp i östern gå,
Och skön i meridianen stå,
Och skön i vesterns dalar hon sig sänker.
Lördagen den n Augusti utgifves N:o «.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
