- Project Runeberg -  Elegant-Tidning 1810 /
43:[1]

(1810) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEGANT-TIDNING

N:o 43.

Ltördagen den i December i8«o.

P A N T H E A-,

Drottningen i Susiane.

(Fortsättning och slut fr5n Tidningen N:o 42,)

‘\Abradatessade hon, ”om någonsin en qvinna I16II sio man
kärare än sin egen själ, så vet du, 0111 jag är en af dessa qvinnor.
Hvarför skulle jag vara mångordig? Jag tror mig ha bättre
öfver-tygat dig derom genom mina handlingar-, än som skulle ske
genom allt hvad jag nu kunde säga. Men ehuiu jag är så sinnad
for dig som du vet, så svär jig dig dock vid din och min kärlek,
att jag hellre ville ligga bredvid dig såsom en tapper man, betäckt
af gemensam jord, än, om du åteikomme utan ära, lefva ärelös
med en ärcös gemål. Så ränker jag, och så måste jag tänka, om
jag skattar dig och mig jemlika de Bäste bland Dödlige. Dessutom
hvilken tack äro vi ej Cyrus skyldiga, som, då krigslyckan gjorde
mig till hans slafvinna, istället att betjena sig af denna fördel emot
min ära, blef min beskyddare, och förvarade mig åt dig, såsom
sin egen brodirs hustru! Kunna vi göra förmycket för den
hug-store mannen, som gjort så mycket för oss?’’

Hvem skulle varit den, hvilken en sådan mnka icke hade
hän-ryckt — i ett ögonblick, då han skiljdes ifrån henne för att
kanhända aldrig återse henne? — Med beundran och förtjusning lade
Abradates sin hand .på hennes hufvud, uppsåg mot himlen och bad:
’’jåt mig, o store Oromaides, genom gerniiigar visa, att j;.g är vård
vara denna Pantheas man och C yri vän!’’ Med det sista ordet
slet han sig ur hennes armar, besteg sin vagn och dörren tillsiöts
efter honom. Panthea, då hon icke mer kunde räcka honom sjelf,
följde vagnen tå länge, tills Abradates, då lian blef det varse, bad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:09:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elegant10/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free