Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Fortsättning frSn Tidningen N:o 46),
Melfertid ljusnar dagen allt mer och *mer. Kopparslagarn,
Tenngjutarn och Smeden m. 11. gå till Stuie-str«ndcn for att handia
opp kol, hvilket de dagen derpå tanka afhåmra: Timmermannen,
Murmåstarn och Stenhuggarn se sig om —~ vid ingången till tnarche
du Temple — efter Gesäller, ty vid den annalkande våren ta
byggnaderna öfverhand. Skomakarn fram öker bland si«t lådtrförråd
hvad han tror sig behöfva for nåsta vecka, och Skräddarn lägger
nu sista handen vid ett arbete, som lian lör tre veckor sedan
lof-vat färdigt.
Si, öfver Boulevarden båra två Snirkar-gesåller ett
mahogny-skrifbord j ett par lårgossar med ett dussin stolar på hufvena, trafva
bredvid. Alla springa hurtigt på, utan att bry sig om någon soin
kommer dem i vågen: den olycklige, som oknuffad shppit från
gesällernas armbogar, prisar sig lycklig, om pojkarna med
srolsföt-terna endast stora hatten från hufvudet, och icke ett eller annat öga
följer med. — Men hvi kunna vål dessa ha så brådt-om ? Vi vete
ju redan, att Pariser-handtverkarne gjort sig en åresak af att aldrig
hålla ’ord. Dock — bårarne veta väl, hvad de göra. En Notaries
tjugetvå-åriga fru har märktT med hvad brinnande drift den förste
Skrifvaren underlättar hennes gamla mans göromål: hon önskar
der-för visa honom sin tacksamhet, och det första profvet deraf, 5ro de
nu under vågen befintliga möblerna. Men då Notarien år något
girig, och det skulle göra henne ondr, om den äfven.sa artiga sonr
flitiga ynglingen blott skulle ha förtret för sin ifver; så har hon
tillsagt Snickare-gesällerna, under löfte afen hederlig drickspenning,
att skaffa sakerna i huset och på Skrifvarns kammare 1 femte
våningen, inan den gamle stigit opp; så långt plågar den gamle, af
po-dager plågade, hedersmannen aldrig klättra opp. Nu gissar man,
hvarför bårarne så ofta vid hvilostållena se på klockan. Också äro
de sluga nog, att vånta sig ån en drickspenning. För ynglingen
kan det nemligen icke vara likgiltigt, hur man skall dumma öfver
honom hos Snickaren, dit Damen säkert snart far, för att betala
möblerna. Ett gedt rykte är ändå alltid en rekommendation mer,
och skulle Herran engång hådankalla Gubben från Registraturen -
-hvem vet - • !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
