Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordinaire*7 — hvilket i sila fall måste ske med låg röst — så nw
hån ikta sig, att vid.re kalla uppassarn för Garçon. ’’Monsieur Î
Monsieur!’’ måste han ropa, och icke förtycka,om han tie gånger lar
upprepa det, inan gossen gör sig den mödan, att ge akt derpå,
hvilket också sluteligen sker med ett slags nedlåtande. Men vår
kryddkrämare, som år en förmögen man och i dag icke vill spara
något, fordrar med hög röst icke blott vin dt Beaune, utan också
några dussin ostron , och svingar sig derigertoiu, i uppassarns och
grannarnts ögon, till en höjd, hvaröfver en Bankier vid Chaussée
d’Antin icke skulle skämmas. ’’Monsieur, vous serez servi dans
l’in-stan;," svarar gossen bugande, flyger ut genom dörren och
upprepar utanlöre köpmannens begärar. med en röst, som genljudar öfver
hela salen.
Detta ”dans 1’instant" får dock inte förstås alltför bokstafligt :
gästerna äro för många, ett par dussin ostron låta tcke så snart
öppna sig; också n.åste man litet afräkna på fransyska fantasien och
språkbruket, hvilka aliiid ila långt före verkligheten. Vår familj
har således fullkomligt tid att rådslå öfver rätternas val : under
hvilka underhandlingar det lilla boidet vinner ny försiärkning. Det är
en Provincial, som nu för första gången befinner sig hos en
Parisisk Restauratör. För honom är den med hundrade namn
öfver-lastade matsedeln äfven så obegriplig, som tabula Jsiaca eller
mar-mora Arundelinna. Kryddkråmarn märker främlingens förlägenhet,
som med en frågande mine ser på honom. Af natur och vana
förekommande, lutar han sig till honom, och underrättar honom,
nied synnerlig sjelfTörnöjtlse, genom en commentarius öfver de
viktigaste artiklarna. Tacksam bugar sig flera gånger den andra
tillbaka, förundrande sig i hemlighet, hur en menniska kan veta
så myckef.
Sedan ungdomen, i spänd väntan öfver de ting som komma
skola, redan förtärt ett af småbröden, så anlända äntligen ostronen
samt de öfriga rätterna. Hvar och en recenseras strängt, och
slutet blir alltid: ’’c’est bon, c’est excellent!’’ Också förtåres allt med
en appétit, som lika mycket lu drar värden som gästerna; hvarunder
kryddkrämarn icke underlåter, att flitigr’hålla gossen i rörelse; och
skulle också ej han en dag f veckan få befalla, hvilken sex dagar
Biåste s’3 hvar Savojard till tjänst, som begär för 2 styfver peppar?
Äntligen börja kindbenen iöra sig något långsammare, och under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
