Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohus slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JO bohus slott.
Följande året, 1565, förnyades belägringen, nnder Ike Ferlas befäl.
Tian besköt slottet i flera veckors tid och löpte emellanåt till storms, men
utan framgång. Äfven han måste draga sig tillbaka med oförrättadt
ärende. Konung Erik, missnöjd och ombytlig till lynnet, fråntog honom sitt
bëfäl och uppdrog det ånyo åt Pehr Brahe. Denne angrep slottet med en
välrustad här, "nie geswader ryttare och fjorton fännikor knektar," samt
talrikt artilleri; men uträttade lika litet, kunde ej ens hindra danskarne
att inkasta undsättning till de belägrade. Svenskarnes ammunition
begynte lida till slut. Erik sände sin befallning, att storma slottet; men
trnp-perne kunde icke dertill förmås. Då erhöll Pehr Brahe hemlig tillsägelse
att, under någon förevändning, locka en del af
folket öfver till fästningsholmen, och sedan föra
båtarne ifrån dem, så att de, af hunger
plågade och utan skydd för fiendens eld, skulle
se sig tvungna att löpa till storms. Grefve Pehr
var emellertid för högtänkt, att låna sig till
verktyg åt en dylik befallning, och fick ett
ytterst onådigt afsked af den förbittrade
konungen. Carolus de Mornay blef sedan befälhafvare,
och efter honom Ivar Månsson Stjernkors, men
äfven denne blef snart äter afsatt. Hären var
missnöjd, sä väl för det tata höfdingebytet, som
för soldens uteblifvande, och belägringen kunde det året icke vidare
fullföljas. Men 1566 begynte åter den gamla leken, denna gång under Nils
Boye, Nils Stare och Anders Sigfridsson Rålamb, som samfäldt» höfdingar.
Den 21 Mars uppkastades batterier på Fontin (Böda kon?). Svenskarnes
artilleri bestod af sex ’ hela kartower". sju "halfva kartower" och åtskilliga
"grofva fältslangor." Den 23 voro bröstvärnen på slottets yttre mur
bortskjutna. Då uppfordrades det till kapitulation, och efter ingånget nekande
svar, följde under tvenne dygn ett förfärligt bonibardement; 2820 kulor
af-skjötos, med den verken, att man fick bréch pä Röda-torn, beläget näst
intill inre fästningsporten, och ’ åtta fännikor knektar’’ begåfvo sig den
aftonen in på fästningholmen, lagande sig i ordning till stormning. Den 26:te
Mars inbröt. Redan i gryningen dundrade kanonerna från Fontin mot
Rö-da-torn och utvidgade brëchen mer och mer, såväl pä detsamma, som på
närmaste mursträcka, ehuru de belägrade, å sin sida, sökte förskaffa sig
skydd, genom ett der innanföre uppfördt timmerverk. Vid solens uppgång
gafs tecken till stormning. Tre gånger störta sig svenskarne mot brëchen,
men lika ofta kastas de tillbaka. Ett litet uppehåll göres, och derefter blir
åter en förtviflad stormlöpning, tornet eröfras, svenskarna intränga till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
