Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohus slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIOHUS SloTT.
21
Kagße, med 1700 man svenskar, bemäktigade sig detta, tillika med tvenne
skansar, dem danskarne anlagt högre upp vid elfven, utdref dem från ön,
och förlade en observationscorps af 800 man gent emot fästningen. Så
begynte den, efter Sehestedts förnamn, så kallade Balsefejden, hvars’
tilldragelser här, endast för så vidt de Töra Bohus, skola omnämnas.
Följande året, 1645, fick Sebestedt befallning, att sätta sig i förbindelse med
åtskilliga danska, regementen från Halland, hvarigenom hans styrka
uppbringades till 4000 man, och från Vestgötha sidan söka bemägtiga sig
Götheborg. Utförandet häraf lyckades dock icke bättrès än att ban af
Harald Stake, d. 5 Aug., blef i grund slagen pä Randängen, öster Om
staden, och drog sig tillbaka in på Hisingen; men glömde, eller uraktlät
afsigtligt. att efter sig upprifva den bro ban begagnat, så att Lars Kagge
följande dagen satte sig i besittning ßi densamma, och d. 7:de visade sig
svenskarnes skaror utanför Bohus. Deras sena framkomst dit låter
förmoda åtskilliga strider pä vägen, hvarjemte deras förtrupp, så fort den
anlände, hade att bestå en dust mol. en utsänd dansk corps. 1 detta
sednare handgemäng tillfångatogs eti Svensk ryttmästare, Erik Oggla, sedan de
flesta af hans ryttare blifvit nedhuggne. Hans visade tapperhet
förvärfvade honom till den grad danskarnes aktning, att ban, på det mest
förekommande sätt bemött, fick, på sitt hedersord, gå omkring hVaf ban ville i
fäktningen, ja, äfven rida ner i staden <>éh gästa borgrarne, samt blef, efter
fyra dagars fångenskap, begåfvad med kostbara föräringar, återsänd till
Kagge. Under detta hade de svenske med all magt aibetat på sina batterier,
utan att af fästningsfolket med ett enda skott oroas. De hade äfven
anlagt ett befästadt läger på höjden vid Elsbt>; hvilket stod i förbindelse med
svenska elfsidan genom en bro, soirl ytterligare skyddades af tvenne på
samma håll anlagda stjernskansar. När ändteligen desSa fältverk voro
nära färdiga, tilldrog sig, att Schestedt bortsände sina effekter och
dyrbarheter i säkerhet, hvarefter han, d. 12 Aug. på aftonen, red upp till
högsta. spetsen af Fontin. derifrån ban lät. en trumpetare blåsa upp ett stycke,
"såsom tecken och erinran om sin förestående afresa." Vid Jordfallet fder
hvarest, nå lilla ehartan. bron från 1657 finnes utsatt ) innehade danskarne
en skans, den de hårdnackadt försvarat. Men, under natten till d. 13:de,
gick ett antal svenskar om bord på s. k. jernbåtar. hvilka brukades att
föra jern från Trollhättan till Götheborg; öfverrumpladë och nedhöggo
besättningen, som. besynnerligt nog, fått ordres att hålla sig stilla, i fall den
förmärkte något roende på elfven. Den 13:de tidigt på morgonen, red
Sé-hestcdt, i sällskap med sin gemål och sina förtrogna rådgifvare, bort från
fästningei., följd af allmogens förbannelser, för det han, genom sitt infall
i Sverge, dragit, öfver dem allt krigets elände. Ty Kagge visade alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
