Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungahella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
t
konunga-hklla.
storiska märkvärdighet bättre fram skall ordas. Efter all anledning har
staden slutat just der. hvarest Castellegårdens egor upphöra, och
nuvarande Kongelfs utmark (10) vidtager. Att denna sednare af ålder varit
obebyggd, derföre tala åtskilliga grupper af hedna grafvar hvilka ett
uppmärksamt öga lätt finner rätt på.
Huru högt upp mot norr staden gått, torde deremot omöjligen kunna
afgöras. En äng, på andra sidan bergskedjan, heter visserligen Portmaden.
(11), och ett torp kallas Portarne; man skulle, i anledning häraf, kunna
antaga att någon stadsport funnits uppe i bergspasset, oeb att de
deromkring varande lägenheter, sedermera flyttade längre ned, bibehållit namnet.
Dock är det. osäkert, huruvida vägen upp åt. norr i forntiden funnits till.
Någon direkt väg till Ytterby fanns bestämdt icke, och möjligen har enda
avenyen till staden varit den öfver komarkcn ledande. Anmärkningsvärd
är den bautasten (läs bötasten), (12) som står i vattenbrynet, just der elfven
genombryter bergskedjan; om såsom gränsesten för stadens område, eller
som minne af slaget 1160, är omöjligt afgöra. Tradition är eljest bland
allmogen att staden sträckt sig ända ut till Korseberg.
Rigtigast torde vara att tänka sig det gamla Konghäll, såsom
bestående at’ byggnader gående ända ned till elfven,(§åtskiljda på vissa
distanser af trånga gränder, som genom portar stodo i förbindelse med de
utskjutande skeppsbryggorna, vid hvilka fartyg kunde ligga skyddade mot
strömsättningen. Ofvanföre framgick hufvudgatan, och invid densamma
lågo stora gårdsplaner, upptagande stundom ett belt qvarter. Af dessa
sednare äro oss tvenne till namnet kända, nemligen ’ Bispegården’’ och
Bag-gagården" (Skyrbags-gården?) I nuvarande Castellegårdens
manbyggnader och uthus finner man en mängd huggna stenar, lemningar etter den
fordna staden, deribland mycket täljsten. Tegel, af den uråldriga grofva
formen, ses öfverallt i diken och på åkrarne; men ingen enda
inskription, som möjligtvis kan hänföras till äldre tider, och de enda
fragmenter af någorlunda utbildade byggnads-dekorationer, jag sett till äro de,
som afbildats i initialen till denna artikel, Smärre effecter, t. e. nycklar,
och hästskor af urgammal form m. m.
hafva stundom hittats, dock ingenting som är
värdt uppmärksamhet, om ieke den här
afbildade kam af buxbom, med
bronz-orna-mciiter, 4 tum bred. som, huru
gammalmodig den än må förefalla vår tids gratier, troligen en gång ansågs som en
prydnad i någon nordisk skönbets gyldene lockar. Item ett fragment af
den undre qvarnstcnen i en handqvarn, hvilket visar, att denna haft samma
konstruktion, som de i Pompeji uppgrafr.a. Äfven är mig af trovärdig per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
