Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungahella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kondsga-hei4.a.
31;
Bon berättadt, att på Klosterkullen upphittats det fordna kloster-sigillet,
föreställande Jungfru Maria med Christusbariiet, och deromkring en latinsk
devis, antydande att klosterfolket hitkommit fråu Aalborg. ,|
Enligt ännu i behåll varande fornltandlingar, ägde staden tvenne kyr7
kor. Den ena., Kastala birkia,’ anlades af konung Sigurd Jorsalafarare
1128, inom den borg, han på klosterkullen uppfört, och kallades, såsom
helgad åt Jungfru Maria, äfven Marié kyrkan. Den var af trå och nedT
brändes af Venderne 1135. Sedermera åter uppbyggd, förenades dermed,
töre 1180, ett Augustinerkloster, hvars munkar längre fram antogo S.
Fran-oisci ordensreglor. Ännu 1811 sågos derefter lemningar, men nu är hvarje
spår, på några gropar när, försvunnet, i
Den andra kyrkan, hvars skyddspatron^ enligt en fornhandling af 13Ö9,
varit S. Nicolaus, låg troligtvis på s. k. Ragnhildsholmen, hvilken förr var
alldeles kringfluten af ettt nu för det mesta igeovalladt. vattendrag. Ehuru
faan ické käniier, huruvida kyrkan tillkommit före eller efter det af ko-t
nung’ Hakon Hakonsson pä samma ställe anlagda Nyklaborgs slott (13),
8jrnes dock rimligast att kyrkan varit äldre, och att slottet, etter densamma
blifvit uppkalladt.’ S. Nicolaus var, som kändt är, de sjöfarandes skydds:
patrön, hvilka troligen, såsom ock det fattigare folket, voro på dcuua sif
dan om elfven bosatta. Ännu heter en tätt hit intill gränsande socken
Säfve. fordom ’ SJåfara-sökn.’1 de sjöfarandes socken. Att en stadsdel
funnits pä Hisingen, intygas bland atina t af den derstädes förekommande
benämningen "Tomtebaoken." äfvensom at" sjelfva namnet Hising, hänledt af
"kisig," dër borta, Hinsidingén, regio trasalbina.
i tbj’ usgnonui üjguiiri dao riinn -u;l>inll tlln r.l < n.i .,;„ t
>/tii ^itrui Jüa obtthiknii i • >1 vJtwu/<i tnm i i-.i: ;, ... , .,{,
Redan frånj den tid, då, gastarne grasserade på våra haf och trollen i
våra skogar, hafva vi en berättelse,, pin ett möte i Konghäll och dess
följder, hvilken, såsom förträffligt skildrande det, i intet hänseende
afundsvärda tillstånd, som töregick Christendomens införande i Norden, här må
finna plats. Hlorlelf, konung sif Hordaland oeh Rogaland, som, för sina
mänga galanteriers skull, fått tillnamnet "kvennsama, ’ den qvinnokäre, hade en
gemål, som hette Åsa; men icke nöjd härmed, skaffade ban sig, under ett
tåg till Bjarmaland, ännu ön, Hildur. Någon tid derefter, vid ett besök i
Konghäll, råkade ban der konung Hreidar från Seeland och dennes son.
De» sednare blef snart bekant med den norske fylkeskonungeu, och had
sin herr fader* att bjuda honörn h,em till dem i Danmark. Fadren gjord|
visserligen invändningar, sägaude att deraf xnånd^ intet godt komma, n*en
slutligen gick dot ändå som sqncu ville. Seeland såg Hiorl?if
Hrei-dars dotter Hringa, blef förälskad, ock bortförde henne, med brödrens med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
