Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungahella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
36 KONtjNGA-HELLA.
tog afsked och gick Han begaf sig til! konungen, och tackade honom
for deu tid han vistats vid dess hof. Harald Gråfcll svarade väl härtill,
och önskade honom lycklig resa. Så gick Rütr om bord, afseglade, och
anlände välbehallen till Borgarfjord på Island. Kort efter hemkomsten
stod hans bröllop: men konungamodrens spådom sannades; den nygifta
trifdes icke hos honom, och de blefvo snart skiljda åt.
Mån tro drottning Gunhilds här ofvan omnämnda stenhus gifvit
anledning till stadens namn: "Kongs höll", konungaboning?
En af vår nords ryktbaraste qvinnor, i äldre tider, var Svea-konungen
Erik Segersälls drottning Sigrid. Sedan hon blifvit enka, friade åtskillige
till henne, deribland samtidigt Harald Gränskc, konung öfver Vestfolden
och en annan från Gardarike, hvilka hon, för att blifva qvitt deras
enträgenhet, synnerligen som den förstnämnde redan hade en gemål, lät,
under det de väl beskänkte slumrade i en afsides liggande byggnad på
hennes gård, försåtligt innebränna. Hon kallades sedan ’’Storråda". Till
henne friade Olof Trygg^ason, sedan ban, sonen till en bohusländsk
småkonung af Harald Hårfagers ätt, efter att hafva tillbragt sin tidigare
ungdom som träl i Estland och derefter genomgått många öden, blifvit
enväldig herrskare i Norge: Sanningen likmätigt. måste man bekänna, att
drottning Sigrid redan var något till åren, men hon var äfven oerhördt rik;
hon skattade sjelf sina besittningar jemngoda med ett konungarike. Till en
hörjan kommo hon och konung Olof ganska väl öfverens om det
tillämnade äktenskapet dem emellan, och stämde möte med hvarandra i
Kong-häll, hvarest saken närmare skulle afhandlas. Nu hade konungen, då han
införde christen tro i Norge och förstörde hedningarnes afgudatempel, vid
ett tillfälle tillegnat sig en stor och kostelig guldring, som hängt på
porten till ett afgudahus- Denne sände ban drottningen som fästmansgåfva.
Men en dag bar det så illa till, att några guldarbetare, som fingo se
ringen, uppenbarade för Sigrid, att det var svek under densamma: ringen
Äönderbrüts, och det inre befanns utfylldt med koppar. Ehuru konungen
troligen icke känt ringens beskaffenhet, blef dock drottningen häröfver
vred och yttrade, att Olof mätte nog äfven i annat vilja svika henne. Det
öfverenskomna mötet i Konghäll ägde dock rum 997, och allt syntes gå
efter önskan. Men då yrkade konungen som ett oeftergifligt vilkor, att
den hedniska drottningen skulle låta sig döpa, och antaga den rätta tron.
Dertill svarade hon: "icke vill jag gå ifrån den tro, jag hittills haft, och
min slägt fore mig; dock må du gerna för mig tro pä hvilken gud du
behagar." Dä blef konung Olof svåra vred, svarade i hettan: ’hvarföre
skulle jag vilja äga dig, du utlefvade och hundhedna?" — och slog henne
dervid i ansigtet med handsken, ban höll i handen. Derefter stod ban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
