Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungahella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konok6a-heixa. 51
Åtskilliga män sade, att Aslak borde begifva sig på flygten: men ban
nekade att göra det, tilläggande: "icke vet jag hvad det tjenar till: nu är i
sanning godt att dö, sedan jag åstadkommit det jag ville, nemligen att
hindra konungen från en ond gerning, och det står honom fritt att låta
dräpa mig om ban vill." Om qvällen kallade konungen honom till sig
och sade: »hvem äggade dig, Aslak Hane, att tala så fritt med mig i allas
närvaro? "Ingen anuan än jag sjelf, herre," svarade Aslak. Konungen
sade: du månde nu vilja veta, hvad du skall batva för din djerfhet; eller
hvad tycker du dig förtjena? han svarade: "vill du belöna mig väl herre,
så gläder det mig; men går det annorledes, så är det din sak " Då
yttrade konungen: "du får mindre belöning än du förtjenar: jag vill gifva
dig tre gårdar; här gick så till, som man knappast skulle trott, att du
befriade mig från en stor olycka, dä deremot mina länshöfdingar, som hos
mig stå i mycken förbindelse, icke derom bekymrade sig.r
Konung Sigurds drottning hette Malmfrid. måhända rättare Màlfrid,
den ljuft talande, och att hou lefvat i kärt minne bland folket i Bohuslän,
derom vittnar den omständigheten, att hennes namn förekommer i den här
hemmahörande visan om Axel Thordson och skön Valborg, utbytt mot
namnet Margaretha, som der troligen skolat stått. Ingen norsk drottning
utum Sigurd Jorsalafararens gemäl har hetat Målfrid. Det blir alltid en
fläck på konung Sigurds minne, att ban på sidstone försköt sin ädla
drottning och vände sin håg till ett annat fruntimmer, vid namn Cecilia, med
hvilken han sökte förmå biskopen i Bergen att sammanviga sig, ehuru
drottning Målfrid ännu var i lifvet; men den samvetsgranne prelaten
vägrade. Biskopen i Stavanger befanns mer medgörlig; men med anspråk
på god vedergällning. Tre år efter Mariekyrkans invigning sjuknade
konungen i Konghäll. Hans vänner rådde honom då att skilja sig från
Cecilia; hon bad ock sjelf den sjuke konungen att få draga bort, sägande,
att det torde bäst gagna honom. Konungen svarade: "icke tänkte jag att du
skulle öfvergifva mig såsom de andra," vände sig bort ifrån henne och blef
blodröd i ansigtet, men hon gick sin väg. Sedan tilltog hans sjukdom, så att
ban deraf fick sin död, den 26 Mars 1130, efter fyratio års lefnad och tjugosju
års regering, i början gemensamt med bröderne, Östen och Olof; under hvilken
tid landtfolket haft att fägna sig så väl åt fred som åt ymnig årsväxt. Hans
son Magnus var då der i staden, och emottog genast alla konungens skatter, så
snart denne aflidit. Det kongliga liket fördes till Opslo och jordades der.
En gång, dä konung Sigurd Jorsalafararen, vistades i Viken, kom till
honom en man från Irland, som kallades Gilchrist, men sade sig äfven heta
Harald, sade sig vara son af Magnus Barfot, och gjorde i denna egenskap
anspråk på delaktighet i riksstyrelsen. Ty i fråga om thronföljd fästa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
