Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungahella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 kosrttxga-hella.
des då i Norge intet afseende på pretendentens iikta eller oakta bord:
hvarken Hakon den Gode, Magnus Olofsson. Olot Kyrre, Magnus Barfot
eller konung Sigurd Jorsalafararen och hans bröder voro söner till sine
fäders rätta gemåler. Det tilläts Harald att genom s. k. jern by rd styrka,
att han var den ban gaf sig ut för, hvilket, sålunda tillgick, att den som
ville bevisa någonting eller fria sig från en beskyllning, skulle med blotta
händerna bära ett glödgadt jern, eller med bara fötter gå på dylikt; gjorde
han detta oskadd, så gällde det som himmelens intyg öfver rättvisan af
hans sak Profvet säges för Harald lyckligen hafva aüupit, och konungen
erkände honom som sin broder; likväl måste han afsäga sig alla anspråk
pä delaktighet i regeringen. Men när konung Sigurd var död, framträdde
han, det oaktadt, belt oförsynt med fordran ait få sin andel deruti, och icke
utan medhåll. Ty Harald Gille, som ban nu kallades, var gladlynt,
skämtsam och gifmild, så att ban ingenting sparade för sina vänner, hvilket drog
många till honom, isynnerhet som konung fflagnns Signrdsscn, ehuru
visserligen en vacker karl och stor idrottman, dock var häftig till sinnes, stér
drinkare, girig, oblid och ofördragsam. Sämjan dem emellan upphörde
också snart belt och hållet. En vacker dag ankom konung Magnus sjöledes
till Konghäll, samlade der folk, tog det heliga korset ur Kastala kyrkan,
anseende detsamma för en talisman, som ofelbart borde lasta segren vid
dens fanor som innehade det, Han gick sedan ombord, med allt det folk
ban kunnat få ihop, för att begynna striden mot Harald, som emedlertid
samlat här i norra Bohuslän och besatt passet vid Qvistrum (’’Fors i
Kan-riki’). Historien förmäler icke hvarest på Stångenäs Magnus landsteg; men
härarne möttes och sammandrabbade vid "Fyrileif", nu Färlöf, den 9 Aug.
1134. Magnus segrade (hvarom längre fram) och underlade sig hela
Norges rike. Föga omtänksamt lät ban derpå hären åtskiljas och begaf sig
till Bergen. Harald deremot flydde till konungen i Danmark och fick af
honoin bistånd, hvarjemte många, med Magnus missnöjda, Norrmän
öfvergåfvo haus fanor och förstärkte hans motståndares krigshär.
Sålunda rustad och stridsfärdig anlände Harald Gille till Konghäll.
Dä hade länshöfdingarne ocli stadsbocrne samlat folk emot honom och
uppställt en stark slagordning ofvanför staden, d. v. s. pä Komarken.
Harald gick af siua skepp, sände bud till bondehären och bad. att de icke
med väpnad hand skulle bestrida honom hans like, sägande sig icke
begära mer än honom med rätta tillkom. Sändemän gingo emellan dem, och
omsider åtskiljde bönderne sin här och underkastade sig konung Harald.
Han gaf länshöfdingarne förläningar, på det att de mätte bistå honom, och
de bönder, som öfvergingo på hans sida, tilldelade han åtskilliga förmåner
och friheter. Derefter samlade sig myikct f olk till bonum. Han begaf sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
