Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungahella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 konung a-hell a.
och bad om frid för sig. Ehuru hans bön af konungen beviljades, blef ban
dock genast dråpen af en bland höfdingarne, Havard Klinings son, som
ansåg Endrid hafva bidragit till fadrens död (se sid. 64). Erling Skacke
och hans folk hade en härd kamp at,t bestå, dock började till slut Håkons
män att fly, somliga sprungo öfver bord, men än flera på land. En del
gaf sig upp på östersjöfararen, der konung Hakon befann sig. Erling
uppmanade sitt folk att. äntra densamma, men de svarade, att detta var
icke så lätt, alldenstund stora stockar, beslagna med jernspetsar, der voro
i vägen. Erling gick då sjelf fram i förstäfven, och det dröjde sedan icke
länge innan ban med sina män besteg konung Håkons skepp och afröjde
detsamma. Dä började Håkons män att fly; äfven han sjelf räddade sig
på land och kom undan. Dermed var slaget slutadt. Konung Inge begaf
sig sedan norr i Viken, hvarest ban, tillika med Gregorius, vistades öfver
vintern.
"Så," säger Snorri Sturlason, "har Erik Odsson berättat. Han skref
en bok, kallad Ryggstycket, "Hrygiar sticki" i hvilken törmäles oin
Harald Gille och dess söner, samt om Magnus Blinde och Sigurd Slernbidjakn,
allt intill deras död. Erik var en vis man, och hade vid den tiden länge
vistats i Norge. En del af sina berättelser skref ban efter hvad ban låtit
sig förtäljas af Hakon Måge, som varit länshöfding hos Ilaraldssönerne.
Hakon och hans söner voro med i alla dessa strider och rådslag. Men
en del af händelserna hade dock Erik Oddsson sjelf åsett och som
ögonvittne beskrifvit."
Skalden Einar Skulason gjorde om detta slag ett. qväde, "Elfvavlsorna,"
af hvilket dock blott några stanzer hunnit till våra dagar, och af dessa
har man nedanstående öfversättning:
"Trän blodstänkta skeppsborden
Mången i djupet föll:
Vargen fick ymnig föda;
Af strömmen vrokos de slagne.
Iskalla Elfven blef
Af varma blodet färgad;
Blandad med rykande ulfva-dryck
Floden i hafvet föll.
Många skepp med blodiga stammar drefvo
Tomma i väldiga strömmen.
Bågarne spändes och röda spjnten
På smutsiga hjelmar stötte.
Under sköldarncs brak
Allt färre blefvo Håkons män,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
