- Project Runeberg -  Elfsyssel, Södra Bohus-Län. Historiska minnen /
91

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

* INLAND. 91

som skrifvit åtskilliga, ganska upplysande, men till en del förkomna
anteckningar rörande länet. Han berättas, 1712, hafva från akademien
hemkallat sina söner, och förutsagt dem, att ban, den 13:de då instundande
Februari, skulle dö, hvilket mycket rigtigt inträffade. En annan
själasörjare i Karreby var Lars Kock, som, då ban en gäng, fullkomligt i sitt
tidehvarfs anda, från predikstolen dundrade mot trolleri och vidskepelse,
fick slag i tungan, och blef mållös, men lefde dock länge derefter.

I socknens kyrka, som visserligeu är gammal, men under tidernas
lopp ofta omändrad, nu icke i sitt byggnadssätt företer någoutiug
anmärkningsvärdt, finnes en dopfunt af sten, hvars väl vårdade tillstånd gör
församlingen heder. Dess form är den af en nedtill afsmalnande kub,
ofvantill 2j tum i fyrkant, höjden 16% tum. Innan densamma närmare
beskrifves, må dock den välvillige läsaren tillåta några ord, rörande sättet
huru döpelsen, i äldre tider, meddelades, hvilka torde förklara de gamla
dopfuntarnas enorma storlek.

Döpelsen förrättades förr pä tvenne sätt, antingen "per immersionem,"
genom neddoppande, då hela kroppen i vatten nedsänktes, eller ock "per
lnfnsionem," då endast hufvudet med vatten öfveröstes. I gamla
Islands-lagen finner man följande föreskrift, huru vid nöddop förhållas skall
"Sjuknar ett barn på farande väg (till kyrkan för att döpas), då skall det
döpas, hvar man närmast kan nå färskt vatten, eller, i brist deraf, i hafvet.
Så skall han (den som döper) säga: "jag viger dig vatn! i Fadrens namn"

— härvid göre ban med högra handen ett kors öfver vattnet — "och
Sonens" — här göre ban ett annat kors öfver vattnet — "och den Helige
Andes" — härvid skall ban tör tredje gången, göra korstecknet öfver vattnet.
Han skall röra tummen i kors vid hvartdera af de tre orden. Han skall
gifva barnet namn, som det skall heta, och säga såluuda: rjng döper dig"

— skall ban säga, och nämna barnet vid namn — "i Fadrens namn" —
och neddoppa barnet i vattnet — "’och Sonens" — och andra gängen
ned-doppa barnet — "och den Helige Andes" — och neddoppa barnet för
tredje gången, sålunda att det blifver vått öfver hela kroppen (allvàtt i Dock
är det giltigt om barnet neddoppas i vattnet en enda gång, eller om vatten
gjutes eller öses öfver detsamma, så vida det icke blifver tillfälle till annat."

— Man inser genast, att bär afses dopet "per immersionem," och tillika för
hvad afsigt våra äldre dopfuntar äro så stora. En blick på initialen sid.
89 visar för öfrigt huru, i äldre tider, barndopet tillgick: afbildningen
linnes i taket af Råda kyrka, i Vermland, och daterar sig från 149-1.
Dopet "per immersionem" brukades på sina ställen ända in i sextonde seklet,
likväl är det klart, att ganska många tillfällen kunnat inträffa, dem hvar
och en lätteligen kan föreställa sig, då detta döpelsesätt antingen blefve

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:11:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elfsyssel/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free