- Project Runeberg -  Elfsyssel, Södra Bohus-Län. Historiska minnen /
116

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

" inland.

annan graf vid östra kyrkogårdsporten, med inskrift: Lindén 1733 Ö. O. S.,
hvilar en för raskhet och rådighet känd bonde, Östen Olofsson, från
gården Lind, som på sin tid utrotade ett röfvareband, hvilket hade sitt
tillhåll i en af naturen bildad håla, kallad "TJnfhålet". pä Raröds mark.

Om en sten vid Jörlanda kyrka, som 1845 bortsprängdes, berättar
Ödman: "vid Jörlanda kyrka ligger en sten med en ring rundt om, så
stor som ett litet bus, hvilken säges hafva blifvit slungad af en "Jätte’’, till
att slå ned klockan med, hvilken ban intet kunde lida, särdeles då man
ringde. Sedan hafva sjöfarande, som farit från Göteborg, att hemta guld
och ädla stenar, funnit samma jätte på ett öde land, hvilken legat och
värmt sig vid en eld, men af ålder belt blind, och då de voro komne
intill honom, har ban frågat om den gamla "bjälle-kocn" än lefde vid
Jörlanda kyrka, då hafva de svarat rja", och han: "ja så." Yttermera
har han bedt, att en af dem skulle räcka honom handen, att ban måtte
förnimma, om der fanns någon kraft hos bohuslänningarne, hvarpå de
hafva tagit en stor båtshake, gjort den glödhet ocb räckt honom, den
han kramade ihop och sade, att icke mycken kraft var öfrig hos dem "

Enligt Holmberg tinnes i trakten äfven en annan sägen om samma
jätte, "att nemligen hans äkta hälft vid sin barnsbörd sökt biträde af en
piga frän garden Thougtorp. Jätten hemtade och återförde pigan; meu
då denna vid hemkomsten yrkade på betalning för sin möda, blef jätten
uppbragt och slog efter henne med en jernstång, som ban höll i handen.
Pigan undvek likväl slaget, och jernstören slog emot klippan vid
Thougtorp med sådan styrka, att deraf uppkom en fördjupning, den man ännu
visar." — Utom ofvannämnde stenblock sägas ännu två andra blifvit
slungade af jätten mot kyrkan.

En annan vacker folksägen, äfvenledes af Holmberg upptecknad, är
följande: ’På Brattön, samma lilla ö der Blåkullen ligger, bodde i fordna
tider en qvinna vid namn Torna med sin ende son, hvilken hvarje
sommar for ut på härnadståg. Men en höst kom han icke tillbaka, och den
sörjande modren gick sedan, under långa tider, hvarje dag upp på
Blåkullen och spejade utåt hafvet, i hopp att få se honom återvända.
Slut-ligeu varseblef hon en dag en drabbning på Marstrandsfjorden, och
igenkänner bland de stridande sin sons skepp, i samma ögonblick detta gick
till botten. Förtviflad häröfver, störtade sig Torna utföre berget i hatvet,
och omkom; men hennes lik uppflöt vid ett. ej långt från Brattön
liggande, skär, som ännu i dag efter henne kallas Torna skäret."

På gården Thougtorp fTolatorpj förvaras ännu ett gammalt bytesbref
från år 1359, granskadt at’ både Ödman ocb Holmberg. Förmodligen bar.
ännu i (len förstnämnde författarens tid, någon sägen varit fästad vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:11:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elfsyssel/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free