Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen, Öckeröarna m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISINGEN, ÖCKERÖ ARNE M. M.
163
tillhörde de andeliga, dels adeln af hvilka en enda person ofta kunde ega
25, 50 eller flere hemman, hvaruti vi se exempel i Bo Jonsson i Sverge,
Jon Darre, Margareta Hvitfeld m. fl, i Norge. Förhållandet väckte oro
hos Norges rikes råd, men de herrarne misstogo sig om orsaken till det
onda, och tänkte upphjclpa åkerbruket derigenom att de förqväfde handeln.
År 1490 d. 4 Dec. utfärdade de från Opslo följande besynnerliga
skrifvelse: "Vi llerlogh, med Guds nåde biskop i Oslo, Johan Povelsson prost
i Marie kyrkan, Norges rikes kansler, Bo Flemming höfvitsmän på
Ag-gershus, Henrik Krummedike höfvitsmän pä Bohus, Anders von Bergen
höfvitsmän pä Tönsberg, riddare, Erik Erikson Lagman i Oslo, Björn
Halvardsson lagman i Hedemarken. Thormod Jonsson lagman i Tönsberg,
göre allom kunnigt, att vi hafva varit församlade för riksens och allas våra
vigtiga ärenden. Då hafva vi betraktat och betänkt den allmänneliga och
förderfliga sed, som mångenstädes äger rum här sunnanfjells, emot vår
beskrifna lag och privilegier, i så måtto att landsboar och bokarlar hafva
och bruka sine egne och stora skepp, med dem de fara och segla utrikes,
med sparrar, bord. läkter, salt och andra varor, hvilket detta rikes
inbyggare är till en stor ocb förderflig skada, i så måtto att
landt-bönder icke kunna taga värd om och sköta deras åker och äng och
annor stycke, som till landets uppehälle skall bidraga. Och derföre ligga
många gärdar öde och gänga igen med skog och ödemarker, att deras
egare, så väl audeliga som verldsliga personer, måste umbära deras
lands-skyld. Ty hafvom vi nu alla endrägteliga samtyckt och stadfäst, att inga
laudtbönder skola hädanefter hafva eller bruka sådana förut beskrifna
resår eller stora skepp utrikes, utan allenast små båtar pä tre eller fyra
läster, sig till gagn bär inom riket. Sammalunda bjudom vi ock
stränge-liga att inga utländska män skola hädanefter hit in i riket segla eller fara
och bruka sådana köpslag med laudtbönder, utan allena med
köpstadsmän, med undantag at’ dem som föra malt, råg och mjöl: då skola de
hafva fogdeus lof dertill, ban skall bestämma deras priser efter
skälighet, och derefter skall allmogen betala. Desslikes förbjudom vi allt
köpslagande på landsbygden och likaledes kopparslagare och jernsmeder,
sådana som klensmide smida. etc. etc.
Detta nu anförda står der, för kontrastens skull mot det följande. Är
1523 den 2 Sept. har danska konungen Fredrik 1 i Köpenhamn utfärdat
ett bref, uti hvilket det heter: :’att brefvisarne, herr Christian Nilsson ocb
Peder Henriksson hafva nu varit hos oss ocb vårt älskeliga Danmarks
rikes råd, och gjort och svurit oss huldskap och trotjenst, på deras egna
och menige inbyggares vägnar, andeliga och verldsliga, som bygga och
bo på Hisingen och till Norges rike höra, och det med rätta, som goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
