Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen, Öckeröarna m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UISINOEN, ÖCKERÖ Alt ne m. m.
1G6
("öndvegi", högsätet) och nedanföre densamma äro flata stenar lagda,
liksom till ett golf, för den som stod eller satt vid stenen. Stenarne hafva
tydligen icke varit ämnade att sitta på, utan allenast dertill att en gång
för alla utmärka tiDgstaden. Förbindande rader af smärre stenar synas
närmast "öndvegit", och midt uti kretsen, hvars diameter är cirka 18
alnar, upptäckes under gräset stensättning, men om af menniskohand
dit-lagd, vågar jag icke afgöra, Kundt omkring upptages hela kullen af ett
virrvarr af stenar, stora och små. På de härifrån synliga berg äro
uppreste tre stenpelare, ungefär till manshöjd, bestående af sammanförda
stenar. En står rakt österut frän kullen, en söderut, och en vester ut, men
ingen norrut De afteckna sig, från kullen sedda, tydligen mot
horizonten, och förmodar jag, att deras äudamål varit att, på en tid då inga ur
funnos, alltefter som solen passerade öfver dem, för tingsfolket angifva
tiden, emedan denna, i anseende till våra torfäders högst bestämda och
småaktiga rättegångsordning, var ganska angelägen att hafva reda på
Att sådana stenkretsar varit platsar för våra förfäders lagskipning,
gruudar Big dels på deras benämning, dels på tradition, men mig är
åtminstone icke bekant, att vi för detta antagande hafva någon vidare
auktoritet. De gamla lagarna omtala visserligen vebönd" (’se sid. 119), och
nämna äfven att det var en krets, men definiera deu icke vidare, ty det
var en sak som dä ansågs så allmänneligen bekant, att ingen definition
behöfdes. En åsigt, som i våra dagar mer och mer begynner vinna
insteg. är den, att, före Odins-kulten, Draidismeu, soni anses identisk med
deu feniciska Baals-kulteu, varit herrskande bär i landet, sä väl sora i
Britannien, Gallien, hj. fl. länder. Eller kanhända rigtigare sagdt,
Balders eller Baals-kulteu öfvergick, under tiderncs lopp ocb derigenom att
utmärkte män blefvo i gudastånd upphöjde, småningom till Odinskult. Ja,
den upptog ännu flera elementer: begreppet om »Allfader» t. e.
förskrifver sig tydligen från judarne, och de tre gudarne i Upsala tempel, som
Adam från Brehmen kallar Odin, Thor och Frey. påminna, då man
erinrar sig deras andra namn sHar, Jafnhar och Tridjir. d. v. s den höge,
den lika höge och den tredje, bra mycket om den christna treenigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
