Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen, Öckeröarna m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»
HISINGEN, ÖCKERÖ ARNE M. M.
167
"Till en brusande ström vi kommo,
Som ilade liän genom beden.
Brustna klippor syntes omkring,
I remnorna lutade träd.
Två Lodins kretsar der voro
Med maktens stenar uti;
Dit sänkte sig andar om natten
I strömmar at" mörkröd eld.
Vid de forssande vattnens dån
Höjde sig åldriga röster der.
Nattens skuggor kallade de
Till hjelp i den kommande strid".
Flera exempel att förtiga. Det är en känd sak, att ännu har knappast
någon kult vunnit, insteg i ett land, som förmått så alldeles undantränga
den der förut herrskande, att ju icke en hel mängd elementer från den
gamla i den nya uppgått. Under den tid druidismen herrskade i vårt
land, hade folket för sed, att samlas vid sådana stcnkretsar, derstädes
dyrka sina gudomligheter, och förmodligen äfven afgöra sina ömsesidiga
angelägenheter, skipa lag o. s. v. När sedermera en annan kult infördes,
är troligt, ja nära nog säkert, att seden, åtminstone för det sednare
ändamålets skull, bibehållits. Till och med de christna bibehöllo ju de
gamla samlingsplatsarnc; ty deras kyrkor äro för det mesta uppförda helt
nära de ställen, hvarest hedningarne fordom församlade sig. Eller, som
gamla ordspråket säger: "der Gud har sitt tempel, har Satan icke långt
ifrån sitt kapell." Det är således troligt, att äfven Odinsdyrkame fortfarit
, alt sammankomma och skipa lag vid de gamla stenkrctsarne, ja, kanske
äfven derstädes förrättat deras gudstjenst, ehuru det medgifves, att våra
egna fornsagor uppgifva, att de dyrkade sina gudar i tempel, hvilka dock
troligen icke varit så talrika, att de gjort de förra offerställena öfverflödigc.
hindby socken f Lundaboer") har en gammal kyrka utan interessc, så
vida man icke vill kalla den interessant derföre att den är mycket liten,
med en hög, skarp takås. Den består icke, som andra urgamla kyrkor,
i långhus och chor, såsom två distinkta afdelningar.
stad, Bottna socken i Bohuslfin, vid IJoga, Stala socken på Oroust in. 11. st. Deremot har jag
ännu aldrig sett någon’ upprättstående midtsten, om icke iuom sådane kretsar, som rätteligen
endast äro qvarstående kanter efter hopsjunkna grafkullar, t. ex. vid Pirlanda på Tjörn, ro. fl. st.
Men var det så, att midtstenen ansetts och dyrkats som gudomlighetens symbol, sä är klart
att den, vid christendomens införande, blifvit borttagen. I Vikens Cbristenrätt heter det,
märkeligt nog: "Å gud skulu menn væll trua en leigi a bolnan eda a blotskap." Boluan är tydligen
samma ord som det fransyska peulvnn. bautasten. Ännu kallas en dum och otymplig menniska
med öknamnet "bulvan".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
