Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen, Öckeröarna m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 HISINGEN. rtCKERÖABNE M. M
makt beDädad. Hvilken icke allenast skulle utdela tomter och platsar till
de der i staden så väl inhemske som utländske inflyttande personer,
hvilka hans majestät meddelat sina offentligen utgångna plakater och sin
kongliga intention förstå låtit, utan ock hafva ett noggrannt inseende på
den andeliga och verldsliga regeringen. Då ock Abraham Cabeliau af
rikskansleren, 1619, blef ombedd att komma till Sverge igen och hjelpa att
restituera denna Göteborgs stad, liksom han, tolf år tillförene, med den
gamla och första hisingska staden gjort hade. Hvilken, efter högbemälte
herres anmodan, 1621 sig här på orten inställde. Och att sä mycket mer
uppmuntra folk att här taga säte, blef dem uti 1619 års privilegier
förunnadt att få åtnjuta så väl Nylödese stads förlänte och donerade
egendom och hemman, som ock Härianda och Quiberget, med tvenne Eklanda
hemmans egor m. m. på hvilka sednares grund staden är funderad.
Hvilka hemman Nylödese, ifrån 1528, haft uti sin besittning. Och har hans
majestät allernädigst förlänt den nya staden det gamla Nylödeses fri och
rättigheter, för så vidt de dä för tiden tillämplige vara kunde, intill dess
H.M. finge rådrum och tillfälle berörde stads friheter att låta öfverse och
förbättra, och dem till detta nya Göteborg att tillämpa, hvilken försäkran
vann sin fullbordan tvenne år derefter, dä ban berörde privilegier med
sin kgl. hand, under den 4 Juni 1621, bestyrkte, uti 37 artiklar
bestående-Hvilka privilegier sedermera af hans efterträdare, men isynnerhet af
konung Carl XII. stadfästade äro. som af dess allernädigst gifna privilegier,
daterade Torpum i Norge d. 24 Maj 1716, närmare intygas kan." —
Dessa tvenne nu beskrifna socknar utgöra Hisingens vestra härad
eller Svenska Hisingen.
1 Racka socken ("Bakkar: . genit. B akka ) finnas inga fornlemningar
af interesse. Dess kyrka är en hvardaglig, ofta omändrad byggnad.
En gissning, att Harald Hårfagers anfall pä Vestergötland ägt rum vid
Steken, gent emot denna socken, är i föregående anförd. Säkert är att
en sägen funnits om en strid på stället. Vikingar, som voro hemma der
i landet och hade sitt tillhåll vid Steken, hade gjort sig skyldige till
öfvervåld mot qvinnfolk, hvilket svårligen uppretat berscn pä Pikenborg
(Öjarcd). Han har dä hopsamlat folk, och uppe bland bergen afvaktat
vikingarnes nästa hemkomst. Men de, föraktande hans obetydliga styrka,
halva drifvit honom töre sig uppåt landet, tills de kommit, dit, hvarest
Angereds kyrka nu ligger. Der har bersens folk plötsligen fattat stånd
och så häftigt angripit sina förföljare, att dessa blifvit i grund slagne och
nedergjorde. Till minne häraf stå de stora stenarne der pä platsen. —
Så säger traditionen, upptecknad af Ström.
Dä hertig Erik, 1308, innehade Nyklaborgs slott vid Konghäll, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
