Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen, Öckeröarna m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 HISINGEN, OCKEROANA, M. M.
hemsöka göteme, ville många at dessa öfverlemna landet åt konungen i
Norge, andra afstyrkte det. Ställningen var kritisk. Lagman Edmund i
Skara, en slug man. clter Ragnvalds bortresa den inflytelserikaste i
Vestergötland, red då upp till Upsala oeb råkade der Olof Sveakonung. Men
alldenstund denne i detta ärende var särdeles kinkig att tala vid, tillgrep
lagmannen den utväg, att ställa sitt tal i liknelser. Bland dessa förekom
en, hvilken man icke vet huruvida den var en produkt af lagman Edmunds
uppfinningsgåfva eller en sannfärdig händelse, passande till situationen. —
"För kort tid," sade han, "skedde något, som man må kalla märkeligt, att
Gaute Tofasou med fem härskepp for ut ät Göt-elfven; men när ban låg vid
Öckeröarna, kommo der danskar med fem stora köpmansskepp. Gaute och
hans folk bemäktigade sig straxt fyra af fartygen, förlorade dervid ingen
enda man, och fingo mycket gods; men det femte skeppet kom undan pä
hafvet och hissade sina segel. Gaute satte eiter det med ett skepp*): dä
började vinden växa, och danskarne flydde undan. Nu ville Gaute vända
om; men dä blef stormen stark, ocli ban led skeppsbrott vid Illessö
(mellan Jutland oeb svenska landet); allt godset och en stor del af folket
förlorades. Hans följeslagare skulle afbida honom vid Öckeröarna. Dä kommo
öfver dem danskar med femton köpmausskepp, dräpte dem alla,- och togo
allt byte, som de förut hade fått. Sä lyktades dem deras girighet.’’
Åtskilligt annat berättade lagmannen för Olof Svenske, alltsamman med
samma syftemål, tog derpå afsked och gick, samt reste sedan hemligen
sin väg. Icke förr än dagen derpå kom konung Olof att tänka på, att
dessa berättelser möjligtvis kunde innebära något annat än ban vid första
åhörandet insett. Hans välmenande ministrar begagnade tillfället, dä ban
härom begärde få veta deras mening, att. visa honom det vådliga i hans
ställning och af en fortsatt fiendskap med norska konungen, hvilket hade
till påföljd, att den svenske Olof, i sista stund, ändrade politik, slöt fred
med Norge och fick behälla sitt välde i Svearike och Vestergötland, ehuru
med sin son, Anund Jakob, till medregent.
I det föreg. (sid. 16’.)) nämndes, att konung Hakon Hakonsson. är 1252,
låg i underhandling med Birger Jarl oui ett krigståg möt Danmark. Detta
var året efter hans sons, den unge konung Håkons, bröllopp med Birger
Jarls dotter, fru Richissa. och emellan Sverge och Norge herrskade alltså
det bästa förstånd. På våren begaf sig Hakon till Elfven, tör att råka
Birger Jarl, och der afgjorde^ dem emellan åtskilliga angelägenheter. Bäda
anförde klagomål öfver danska konungen Abels trolöshet, och särskildt
Birger Jarl öfver det bistånd Abel lemnat de upproriska herrarne i Sverge
(Folkungarne). Konung Hakon och jarlen kommo öfverens, att på 12 må-
*) Syftade derpå at! konung Olof Svenske äfven åstundade väldet öfver Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
