Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARSTRAND.
bygga clen fara, som från detta håll botade honom och hans följe. Men
under det att herr Hartvigs män voro på erkebiskopens fartyg, gingo herr
Kolbjörn Gäst, riddare, och jag, förenämnde Simon Björnsson, till herr
erkebiskopen och försökte stifta stillestånd emellan de tvenne, till dess att
hvardera kommit hem till sitt. Och straxt derpå antvardade herr Hartvig
erkebiskopen dennes fartyg åter. Morgonen derpå lät erkebiskopen ro sitt
skepp ut af hamnen, och derefter kommo de icke vidare till tals. Och
till bekräftelse härpå satte förenämnde herr Kolbjörn Gäst sitt insegel vid
våra insegel. Skrifvit i Opslo, herrans år mcdxl nio, lördagen näst efter
Marie födels*edag.;< (6 Sept. 1449.)
Enligt ett gammalt bref, dateradt Sarpsborg d. 24 Mars 1515, lär,
nämnde år, eller något tidigare, Marstrand blifvit sköfladt och brändt, samt
mycket folk ihjelslagen men jag har hvarken i bäfderne eller i andra
fornhandlingar kunnat härom få vidare upplysning.
A,r 1528 var den beryktade Daljunkaren här, för att söka
skeppslägenhet till utrikes ort, ocb afseglade med ett fartyg till Rostock. Som kändt
är, utgaf sig denne äfventyrare tör Sten Stures och Christina
Gyllenstiernas son, och uppträdde med detta föregifvande först i Dalarne, der ban
dock råkade att objelpligcn förplumpa sig, ocb sedan i Norge, sökande
på båda ställen att uppväcka krig mot konung Gustaf Vasa. I Norge
lyckades ban till en del häruti, helst ban der gynnades! af erkebiskop
Olof, och äfven förstått ställa sig in bos den rika ocb genom sina magar
inflytelserika fru Ingrid Ottesdotter Römer. Det kom till och med
• ända derhän, att han blef förlofvad med hennes yngsta dotter.
Fortsättningen af denna historia lånar jag af Tegel: "Hans kongl. maj:t*) lät
skrifva de norske till, af Delsbo prestgård, Tisdagen näst efter
reraini-scere, att hvar de icke snarliga rådde böter uppå den sak, och slika
skalkar och förrädare, som in till dem ryyide voro, icke förhindrade till rätta,
eller till bans kgl. maj:ts fogdar ocb embetsmän öfverantvardade. då
skulle de visserligen förlåta sig der till, att hans kgl.- inaj:t ville söka sina
fiender, hvarest som helst de hos dem finnas kunde, och straffa det
högmod, hån ocb spott, som doktor Vincentius**) och andra hade hans kgl.
maj:t bevist. Hvilket när erkebiskopen i Trondhjem och doktor
Vincentius m. fl. fingo det höra, skyndade ds den förrädaren, som sig för
ben-Stens och fru Christinas son lögnakteligen utgifvit hade, sin kos åt
Tyskland. Och kom ban in på ett Rostocks-skepp ifrån Marstrand i Norge,
med en rostocker-borgare, benämnd Herman Engilman. till Rostocks stad,
der han blef bos samme borgare såsom en riddersman, efter som han sig
utgaf före, väl uppehållen och trakterad. Men så snart konung Gustaf
*) Gustaf I. Lunge, om honom se vid Morlanda socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
