Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
MARSTRAND.
hvarvid fartygen borrades i sänk; och Tordenskjöld fick utan hinder
sätta sig i besittning af staden, från hvilken ban, den 13=de, började
bombardera fästningen, som å sin sida besvarade detta meden liflig kanonad.
Garnizonen begärde enträget att få göra ett utfall; men sådant
förvägrades af kommendanten. Dagen derpå tillställdes Danckvardt, genom en
parlamentär, en skrifvelse från Tordenskjöld, innebåHande den hotelse
att derest icke fästningen uppgåfves, ville ban bestorma densamma med
en styrka af 20,000 man; hvilken skrifvelse sedan följdes af en annan,
som lofvade Danckvardt en belöning af 3000 dukater, om fästningen
godvilligt uppgafs. Den sednare skrifvelsen hade icke behöfts; ty Danckvardt
var redan af den föregående så bragt ur fattningen, att ban, följande
dagen, begärde att kapitulera: oaktadt fästningen af bombardementet icke
lidit ringaste skada, och ingen enda man af dess besättning ännu stupat.
Så fort Tordenskjöld erfor denna kommendantens sinnesstämning, gick
han sjelf, endast åtföljd af en trumpetare, upp på fästningen, och
öfver-enskom der med Danckvardt om kapitulationsvilkoren: fritt aftåg för
besättningen, med vapen, klingande spel och en månads proviant. Vid
svenskarnes afmarsch, förärade Tordenskjöld deras officerare på spe några
fruntimmersprydnader, och vändande sig till f. d. borgherren, räckte ban
denne ett rep, med de orden: "se här, bror Danckvardt, har du dig en
halsduk.’’ Det oförklarligaste af alltsammans, och som föranledt en och
annan till den misstanka, här så väl som i en sednare tid vid Sveaborgs
öfvergång, att kapitulationen skett med svenska regeringens vett och
samtycke, var att Danckvardt belt ogeneradt qvarstadnade i Sverge. Han
blef lagförd, och måste, i Sept. följande året, på galgeberget vid Göteborg,
med lifvet plikta för sitt handlingssätt, hvarjemte de officerare, som med
honom varit i samråd, afsattes. I fästningens kyrkobok finnes under detta
året antecknadt: "Anno 1719 Wart ingen Copulation förmedelst d.
olyckeliga händelsen med fästningens öfvergifvande till den Danske utban
ringaste skjähl NB, NB, NB." ■■— Vid fredslutet återlemnades Carlsten till
svenska kronan.
En annan kommendant Mathias Wolberg v. Tungelfelt (1743—1747)
var bondson från Skåne, hette förut endast Wolberg, men adlades 1734.
Hans griftesten i kyrkan bär denna inskrift:
"Den dygden fört till äran opp
Här hvilar nu sin trötta kropp.
Han godt och ondt med Carl stod ut,
Från hjeltens kröning till dess slut,
Till Seland och vid Fredrikshall.
En trogen man uti sitt kall
Ulrika dyr han tjente sen;
Kong Fredric ock af trohet ren.
Gaf ärlig tjenst i krig och frid
I stilla och orolig tid.
Sen Gud och Kung ban gaf hvar sitt,
Och hjertans nöjd blef verlden qvitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
