Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjörn och Oroust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T.JÖRN OCH ORODST.
249
Thorgeir Thorgelrsson och Thorkel Björnsson, de der, med hand å bok, gingo
laglig ed derpå, att de mycket väl visste att Skår var Groas odal
(arf-jord), som är förenämnde Helge Sallassons hustru, och att det icke var dem
kändt, att den blifvit på något hvilket som helst sätt bortskänkt,
förpantad eller såld, innan Brand köpte den af förutnämnde Htelge. De äro de
äldste män, som nu finnas på Tjörn och hafva fullt vitsord. Och till
intyg härpå satte vi våra insegel på detta bref, hvilket skedde på dag och
år som ofvan säges."
Holmberg, som var mycket böjd att anse ön Tjörn för det at Ossian
besjungna Utborno — en stor likhet mellan de båda namnen kan icke
förnekas — berättar följande: "En sägen nämnes om en drottning, som
nattetid rider på en hvit häst uppföre en bergshöjd, vid namn Kollekärrskrapp:
för hennes skull skola två förstår på ön, hvilka voro bröder, dödat
hvarandra i tvekamp. Märkeligt nog förekommer i en af Ossians dikter en
saga om en Strlnandolne, Uthornos skönaste mö. hvilken gifvit anledning
till en brödrastrid."
Efter samme författare anföres vidare töljande berättelser:
"Under en stormig höstnatt, vid pass 1720, strandade vid Herrön i
Klüfvedals socken ett skepp, som till en del var lastadt med åtskilliga
konung Fredrik l:s tillhörigheter, dem ban låtit hemta från Hessen, och
hvaribland det dyrbaraste Yar en liten vagga af guld, besatt med ädla
stenar, den en tysk furstinna ernat såsom present sända drottning Ulrika
Eleonora. Vid fartygets strandning mördade Tjörboarnc besättningen och
utplundrade lasten. Fartyget sjönk, så att ingen sedan fick veta, hvart
det tagit vägen. Då varande presten på ön, michael Kook, var äfven
medvetande om brottet, men förteg det, troligen af fruktan. Sjelf hade ban
erhållit utaf en fiskare en skönt arbetad spatserkäpp, hvilken tillhört den
röfvade lasten. Denna käpp begagnade Kock sig af i Stockholm, dä ban
kom dit upp såsom herredagsman. Händelsevis fick konung Fredrik en
gång se käppen, och igenkände den såsom sin, samt styrkte sin rätt
dertill, ^enom att visa en för presten okänd gömma i densamma, hvaruti låg
instucken en dukatrulle. Koch måste nu bekänna förhållandet med
skeppets plundring, men undslapp med att blifva förvisad riksdagen. Af hans
berättelse inhemtades vidare, att ofvannämnde guldvagga, hvilken lär
varit en toilettsmöbel, fanns hos en bonde på gården Stordal. Tillfölje deraf,
sändes till Tjörn en truppafdelning att arrestera vederbörande, och
framför allt, att skaffa reda pä klenoden; men bonden, som hade denna, fick
nys om den tilltänkta syrprisen och nedgräfde vaggan i Stordals
utmark. Knektarne fortsatte emellertid sina undersökningar; men då de icke
upptäckte något af rofvet, låto de de angifne vara i fred och drogo sina
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
