Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjörn och Oroust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
TJÖRN OCH ORODST.
som nyttjat stenredskap. Tyvärr förstördes det genast, såsom icke i
upp-hitlarens ögon egande något värde" — Huru många oersättliga bidrag till
vår arkäologi ocb etnografi hafva icke på detta sätt genom allmogens
okunnighet gått förlorade!
Dessa fyra nu senast anförda socknar utgöra Orousts vestra härad.
Torps kyrka (>Thorp") är gammal, ocb erbjuder ännu forntidsvännens
öga sin niedeltidsskepnad, endast åverkad genom ett på norra sidan
uthugget fenster, som icke tillbör den ursprungliga anordningen. Som uti
alla olörändrade medeltidskyrkor här i landet, åtskiljas koret och
långhuset genom cn vägg, genombruten af en, härstädes spetsbågig, öppning af
endast cirka 3 alnars bredd (jemför interiör-ritningen af Bokenäs kyrka
längre fram, ehuru öppuingen der är rundbågig ) Utvändigt går rundt
omkring hela kyrkan en afsats, förmodligen ämnad att sitta på, för dem
hvilka under gudstjensten icke rymdes inuti sjelfva kyrkan: så är det, eller
har varit, kring de flesta gamla kyrkor Fenstren äfvensom koret äro höga
och smala Kyrkan kommer inom några år att rifvas: — stor skada! —
skall då icke efterverlden få behålla ett enda orördt specimeu at våra
gamla medeltids-landikyrkor?
Mycklchy kyrka (• miklibcer») är byggd 18-18 ocb har för
fornforskaren ingenting att bjuda på. Enligt cn anteckning i den s. k. Röda boken,
anförd af Munch, var kyrkan ursprungligen helgad S. Michel och invigd
d. 4 November; men der nämnes icke hvilket år. Deraf har deu alltså
sitt namn.
De af Ödman mycket omordade lemningar efter befästningar på
Ön-nefjell hafva, i motsats mot dem på Borrefjell och Borrevägg (se sid. 267)
ej särdeles interesse. Uppgången till berget är temligen lätt, den kan t.
o. m. ridas. Men der uppe finnes ingenting att se, utom på ett par
ställen kull fallna gärdesgårdar, saknaude allt sammanhang sins emellan, och
antagligen endast upplörde, på det att icke boskapen skulle förirra sig upp
på berget, ocb sedan störta utföre dess branter. ’
Låligclailda sockens kyrka (’Langalanda ") är äfven af nyare dato. Den
ligger på en kulle, och der invid i nordvest är en gräsbevuxen plan, nästan
kringfluten af en bäck. På andra sidan bäcken är den s. k
"dansarebao-ken" — det säges dock att så väl deu nyssnämnda planen som platsen,
hvarest kyrkan nu står, rätteligen inbegripits under denna benämning.
Enligt Ödmans uppgitt, brukade folket samlas dit på midsommarsafton till
dans, hvilket väl icke var någonting särdeles ovanligt, såsom varande
brukligt • nästan öfverallt i Sverge. Man har dock häruti velat finna en
qvarlefva af Baals- eller Balders-kulten. Iiär pä dansarebacken blefvo
dock dessa tillställningar slutligen förbjudna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
