Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lane härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 LANE HÄRAD.
des arfvingar derföre till rätta Till yttermera vittnesbörd och bättre
förvaring bärom, bänger jag, abbot Thore, milt insegel och menige
conven-tets insegel nedanför det^a bref, bedjande välbördige män Azel Olsson,
Lanrens Klansson Lagman i Tiken, Mattis Olsson och Heinrich Fryss väpnare,
att hänga deras insegel jemte våra nedanföre detta bref. Skrifvit på
Bohus, qvarta feria post inventionem sanctæ crucis, anno domini 1492."
Af konung Magnus Eriksson ocb dess gemål, drottning Blanca, fick
klostret, genom bref från Lödöse 1347, 10 mark siliver, och af konung
Gustaf Vasa erhöll det, som understöd för der varande högskola, åtskilliga
egendomar på Dahl.
Ar 1533 tilläts efter reformationen alla klosterbröder, som ville lemna
munklifvet, att gå ur klostret. De som qvarstannade fingo behålla det
mesta af sina inkomster, mot vilkor att afiöna eu luthersk prest vid kyrkan
i Bokenäs. Icke långt derefter upphäfdes klostret, sedan det likväl förut
blifvit råuadt pä sina förnämsta dyrbarheter. Af dess domäner
upprättades ett eget gods, som, under benämningen »Dragsmarks klosters län," hade
sina egna styresmän, oberoende af höfdingen på Bohus
De skrifna urkunderne veta ingenting om något nunnekloster vid
Dragsmark, men folksägnen förtäljer, att den tid ett nunnekloster der fanns,
bodde munkarne vid Muokeby, hvarest ännu ses lemningar efter
stenbyggnader ocb att de haft sin högskola vid Hultås; hvilken varit mycket
fre-qventerad af adliga ynglingar från bela norden.
Ödmau beskrifver klosterruinerna, sådana de voro på hans tid, sålunda:
Tå östra gafleu fins än en mur, vid pass 30 alnar hög och 20 alnar bred,
i hvilken ännu äro bela ocb temmeligen fullkomliga gluggar af tre
fen-ster, som tyckas hafva varit 25 alnar höga och 5 qvarter breda Dessa
äro i kanterue murade af väl uthuggne täljestenar och ofvantill
hvalf-skurne snideverk, samt utom desse af bildhuggare uthuggne blomverk,
jemte tvenne seraphims-beläten. Vid det sydöstra hörnet är till 2| alns
höjd en grundmur af en temligen stor sakristia. Af södra sidomuren står
qvar 6 alnars höjd och 8 alnars längd. På norra sidan är en mur 25
alnar hög ocb 16 aluar lång. Vestra gafveln, som bänger ihop med begge
dessa nämnda sidomurar, är 18 alnar hög och 20 alnar bred. Midt. uti är
kloster-dörren 14 alnar hög, öfver hvilken är en stor, trind fenster-glugg
af 6 stenar uthuggen ocb 12 der i ristade taggar.*) Ar alltså klostret**)
40 alnar långt. Den nämnda dörren, med de runda fenstergluggarne är
af täljsten, men de andra murarna af gemen, dock murbuggcn gråsten.
Uppe i de högsta murarna af detta kloster stå, förutan en liten
gran,.mångfaldiga små rönnar, tre-qvarter tjocka (?). Inuti såväl som utantill detta klo-
*) Förtnudligen radier i rosettsu. **) Klosterkyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
