- Project Runeberg -  Elfsyssel, Södra Bohus-Län. Historiska minnen /
319

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lane härad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LANE IIÄKAD

319

typ lör nämnde helgon, och afbildades derföre vid initialen sid. 294.
Man torde erinra sig, att den heliga mannens kropp blef nedsänkt i
sjön med en qvarnsten bunden vid halsen: här ser qvarnstenen snarare
ut som en ost.

Simon hette en höfding här på orten i slutet af tolfte seklet.
Holmberg säger att han bebott n. v. prestgården; men detta kan icke tagas Tör
afgjordt, då sagan endast nämner Simons gård i Skriksvik, d. v. s.i
Skredsviks socken: ban torde snarare hafva bott på u. v. Gullmarsberg. Denne
Simon var konung Magnus Erlingssons anhängare, och under det han var
frånvarande, antingen i konung Magnus’s följe eller annorstädes, (1180)
samlade konung Sverre allt folk ban kunde få ihop. ocb red med 500 man
ned i Viken, till Simons gård i Skriksvik, plundrade hans hus och brände
gården med alla hans der liggande långskepp äfvensom ett alldeles nytt
österfarare-skepp, och lät drifva 40 nöt derifrån upp ät Vermeland. När
Simon fick veta den skada, honom sålunda blifvit tillfogad, lät ban skära
upp krigspil mot birkebenarne, d. v. s. uppbåda folk till krig mot dem,
och sammankallade både frie och trälar till denna färd. Simon var en
stor och mäktig höfding, mot hvars bud ingen vågade att handla, alltså
fick han innan kort tillsamman så mycket manskap att ban räknade 450
man. Men konungen hade emellertid farit undan öster till lilfven ocb var
kommen till landgränsen (det vill med andra ord säga att ban
marscherat från Skredvik öfver n. v. Uddevalla rakt fram till n. v. Venersborg).
Han uppehöll sig i en liten by ocb hans folk var inqvarteradt i den
kringliggande trakten, ty sjelfva byn var obetydlig. Simon tågade norrut långs
Elfven. Konungen var okunnig om faran, som nalkades, men hans
vänner i Götaland sände honom ilbud, att fiender voro i annalkande ined en
stor krigshär, i alsigt att ölverfalla honom, om ban icke tog sig till vara.
Då konung Sverre härom blef underrättad säg ban ingen annan utväg, än
att i största hast taga till kläder och vapen och sända bud elter sitt
folk. Men dermed gick det icke så fort, ty de drefvo omkring här och
der. Konungen begaf sig till en skog, som heter HulVuduässkog — hvarest
sedermera, 1642, Venersborg blef anlagdt — och inväntade der sitt
manskap. Då nu hans män voro samlade, rådgjorde ban med dera, hvad soni
nu vore att göra, och sade som sä; ratt det månde blifva dem tungt att
slåss mot konung Magnus och Erling Jarl, om de måste fly tör deras
höfdingar, innan de hunnit att med dem pröfva en dust, ehuru de hade mera
folk’. Alla som en påstodo då, att de heldre ville strida mot Simon än
fly: de trodde honom dock icke vara så manstark, som ban verkligen var.
Derefter tågade de mot honom, ocb båda härarne råkades före dagningen
i ett sådant mörker, att de ingenting visste af, förrän fiendens märke (tana)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:11:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elfsyssel/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free