Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 45 — ’
Och af cn redlig vän blef bragt på en
kärra och räddad.
Der, i sin jämmer, glömde han ej det kära
geväret;
Utan att fälla en tår och utan att klaga sin
smärta
Höll han det än i sin hand, då till
högqvarteret de hunno.
Men då befallning han fick att lemna
munderingen från sig,
Räckte han sabeln lugn, och lugn
bajonetten och taskan,
Endast geväret behöll han en stund och
skildrade sagta:
Sedan gaf han det bort och gömde sitt
anlet, i tysthet
Brusten i gråt; det märkte likväl den ädle
kaptenen.
Rörd i sin själ gick denne och bad
generalen förunna
Gamla geväret, som lön, åt den tappre
korpralen Johannes.
Bifall fick han på bönen, och kom med
geväret tillbaka.
Sakta smällde han då den tappre på axeln
och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
