Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 122 — ’
Hit han komme, en frände till mig, eller
gammal bekant blott,
När han mig såg, som jag visar mig nu i
pertornas skimmer,
Kunde han säga: se der, förståndiga Anna,
är Aron!
Sådan syntes han ej, af ålder betungad och
armod,
Fordom i gladare dar, då han ägde sitt
hemman i Soini,
Kraftig till år och förnöjd som en kung och
värderad af alla.
Alltså kunde han 6äga, och jag kanhända
ined tårar
Höra hans ord, och minnas de lättare
dagarnas glädje.
Sade, och starkare sög han dervid den
sprakande pipan,
Blickande opp, men en tår nedrullade rund
på hans kinder.
Honom svarade rörd värdinnan, den
kunniga Anna:
Tungt det vore i sanning att tigga från
början till slutet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
