Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andre delen.
Formläran.
Om ordklasserna (partes orationis).
§ 15. Orden delas i tre hufwudklasser, ty de tjena
antingen
1) att benämna ting och deras egenskaper (nomina), eller
2) att utsäga något (en werksamhet eller ett tillstånd) om
tingen (verba), eller
3) att närmare bestämma de båda första slagen af ord och
deras förhållande till hwarandra (particulæ).
§ 16. Nomina indelas i
1) nomina substantiva, som benämna tingens wäsen (uttrycka
hwad något är). De indelas åter i
a) nomina propria (egna namn), d. ä. sådana, som äro namn
på enskilda föremål, t. ex. Roma Rom, Italia Italien, Scipio.
b) nomina appellativa (artnamn), d. ä. sådana, som äro namn
på alla föremål af samma slag eller art, t. ex. homo
menniska, animal djur, flos blomma.
2) Nomina adjectiva, som benämna tingen efter deras
egenskaper (uttrycka hurudant något är), t. ex. viridis grön, parvus
liten, mortalis dödlig.
§ 17. I stället för att benämna ett ting med dess namn,
kan man också beteckna det genom angifwande af person eller kön
eller genom hänwisning på ett förhållande, hwari det står. Ord,
som sålunda stå i st. f. nomina kallas pronomina, t. ex. hic
denne, ille den der, ego jag, tu du. Ett pronomen kan
antingen begagnas ensamt till att beteckna ett föremål och kallas då
pronomen substantivum, t. ex. ego, tu, hic; eller ock kan det
utgöra en närmare bestämning till ett föremål och kallas då
pronomen adjectivum, t. ex. hic vir; illa domus.
§ 18. Verba kallas sådana ord, som tjena att utsäga en
handling eller ett tillstånd om ett ting, så att derigenom en sats
uppkommer, t. ex. vir sedet mannen sitter; puer currit gossen
springer.
Anm. Af verben bildas några former, hwilka brukas som
substantiv, i det de benämna en handling eller ett tillstånd, t. ex. legendo
genom att läsa, genom läsning; andra former af verben brukas som
adjektiv, i det de framställa verbets handling eller tillstånd som en
egenstap hos ett föremål, t. ex. liber lectus en läst bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
