Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— I. Om nomen. ” 9
Voc. mensä bord! 1nensce bord!
Abl. mensā af bordet n1ensis af borden.
På samma sätt böjas ala winge, aqua watten, barba skägg,
penna fjäder, porta po1:t, stella stjerna, uva drufwa, victoria
seger m. sl. Så också ad1ektiv och particip på a (fem.), t. ex.
magna stor, p1cta l1Iålad. Mensa rotunda, ett rundt bord-
Anm. 1. Ordet familia har, när det sammansättes n1ed pater,
mate1–, fi1ius, filja en gen. familias, t. ex. paterfami1ias husfader (gen.
patrisfamilias, dat. patrifamilias o. w.), plur. pa-tresfami1ias 2usfäder.
Dock säger man äfwen paterfaIniliae, patresfamiliarum. En annan öråIdrad
genitivform på āi förekommer hos skalder, t. ex. aulāi af aula.
Anm. 2. I gen. plur. förekommer i några ord understundom än-
dellsen um för arum. Detta förekommer a) i latinska comn1unia på cŏla
och gēna (af colo och gigno), t. ex. terrigena född af jorden, coelicola him-
lainwånare; b) i grekiska patronymica (d. ä. ord, som benämna efterkom-
mande efter [tamfadern), t. ex. Aene5dun1 för Aeneadarum, samt c) i grekiska
namn på matt ocb, mynt, såsom drachmum, aInphōrum af drachma, am-
phora. (Aldrig i latinska feminina).
An1n. 3. I dat. och abl. plur. ha några få ord, som motswaras af
maskuliner på us efter andra deklinationen, isynnerhet dea gudinna och
filia dotter (dell1s. filius), utom den regelbundna ändelsen is tillika ändelsen
ābus, t. ex. diis deabusque omnibus. Femininer af räkūeorden duo och
ambo l)aswa i dat. och abl. alltid duābus och alnhābuS. —
§ 34. Orden på e, as, es (η, ας, ης), som alIa äro af
grekiskt ursprung, afwika i sing. i mll)cket frän den äkta latinska
deklinationen, såsom följande exenllpel utwisa.
N0m.
Gen.
Dat.
Acc.
Voc.
Abl.
aloē
cralnbē kåle1I,
crambēs kålens,
crambce åt kålen,
crambēn kålen,
crambē kål!
crambē af ”kålen.
På samma sätt böjas:
aloe Archias
Aenēās
Aenece
Aenex
AnchisFs
Anchisx
An chisx
Ael1eä,m (ān) Anchisēn (Flm)
Aenea
Aenea.–
Cybēle boreas nordan
Lethe Le0nĭdas
Anchisē (a)
Anchisē (a).
anagnostes föreläsare
dynastes herskare
pyrītes flinta.
Pluralis är allde1es lika med den latinska dekli1Iationen.
Anm. 1. Af nornina appellativa på e haswa de flesta, isr)nnerhet
konsters och wetenskapers namn på ce, t. ex. musice, 1ogice, tillika och hellre
den rent Iatinsska formen musi(6a, logica, musicae o. s.. w. Af nomina pro-
pria hafwa nagra nästan alltid den latinska formen, t. ex. Helēna, Creta;
andra oftast den grekiska, t. ex. Ci1-ce. (På frågan: hwar? ha städers
namn på e alltid den latinska genitiven, t. ex. sinōpae, i Sinope.)
Anm. 2. Ack. sing. af orden på as ändas hos skalderne ofta på ān.
Anm. 3. MaskuIiner på es antaga understundom den latinska än-
delsen a. t. ex. scytha för scythes, och böjas äfwen i öfriga kasus efter
latinsk deklination. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
