Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 FormIära. η –
Anm. 1.— I genitiv- och dativ-ändellsen ei är e Iångt, om i föregår,
såsom i diēi. men kort, om en konsonant föregår, såsom i fidēi.
Anm. 2. I den äldre fiden brukades i gen. ocb dat. sing. äfwen en
sammandragen ändeIse ē, t. ex. fidē för fidēi. I gen. förekom också en
gammal form på i. t. ex. tl–ibul1i plebi i st.N f. tl–ībuni lebei (af plebes).
Anm. 3. Få ord efter femte deklin.a”tionen förekll3mma i pluraIis.
Fullständiga äro bIott dies och res; öfriga ord hafwa bIott former på ēs.
Anm. 4. Dies är i sing. masc. och kem., i plur. endast masc. Meri-
dies middag är alltid Inasc.
M–— – I nägra sammansatta nollnina, som bestå af twenne
hela ”oförändrade ord—i noln. och äfwen kunna åtskilja”s, deklineras
begge delarIIe af sammansättningen, t. ex. res.publica (res publica),
gen. reipublic3e o. s. w. (efter fenIte och första dekl.); jusjuran-
dum, gen. jurisjurandi o. s. w. (efter tredje och andra dekl.).
Oreg”elbunden deklination.
§ 65. I. Substantiva defectiva kalIas de sUbstantiv,
som icke bI:ukas i alla kasus och IIumeri.
A. Defectiva numero, d. ä. sådana, som äro brukliga blott
i en numerus.
1) Singularia tantum, d. ä. endast i sing. brukliga, äro i all-
mänl)et a) non1ina p1—opria, t. ex. Italia; b) substantiva
abstracta (d. ä. namn på såda1Ia tiIIg, so1n blott i föreställ-
ningen älo sjelfständiga föremåI), t. ex. juventus ungdo1n, ju-
stitia rättwisa; —c) substantiva collectiva (d. ä. sådana,soām
beteckna ett helt, bestående af flera Iikartade delar), t. ex. vulgus
allmänhet, plebs menighet; d) substantiva materialia—(d. ä.
naInn på ett ämne), t. ex. aurum g1Ild. Dock kunna dessa till
en del och under wissa förhållanden äfwen hafwa pluraIis, såsom
8e1–a kopparkäll:l, frumenta sädes-slag. Särskildt att märka sås—om
singularia ta11tum äro indŏles anlag och specĭmen mönster.
2) Pluralia tantu1n, d. ä. endast i pluralis brukliga, äro
a) många namn på folkslag, ögrupper, berg och städer, t. ex.
Aborigĭnes, Baleāres,— Alpes, Athena3; b) de fIesta3festers
1lamn, t. .ex. Bacchanalia, Saturnalia, Latin3e (feriffi);
ch c) l11änga enskilda ord, såsom .
arguti3e spetsfundigheter, Inanes wålnadcr, M
arma wapen, moenia murar,
delici3e nj1Ptningar, nug3e lappri, v
exta i1Ielfwor, reliquia5— öfwerlefwor,
insidi3e försåt, bakhåll, viscēra inelfwor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
