Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Formlära.
d M) DtI hs.l kH fi1ultip1K)castiVa äro 5lldjektivH som uttryckc5, Illjf’ huruDmånga
ear e et e år, o äi7las på rågan uru mång a i ? eäro:
simplex enkel, dul)lex dubbeI, trip1ex trefaldig, quadrŭplex fyrMaIdig, uiI1-
IŭpLejd,fenllfcIditM, 8v,ll)teIvcE)leF sjklIηfaldig, decemplex tiofaldig, centŭplex I)un-
raa1g. nraaroIeru1a. –
3) De s. ks.t proportior1fIlia brukgas Jör att anssgiEIvaH hurI 1fiInga Pfiånger
ett ting må e tagas, llr att ut Tra en wi or et, o på rågan
huru många gånger tagen? åhanligast anwändas. de iabll. wid kom-
paratiper 1vä fraIan huru mycket? t. ex. duplo majoro d1xbbelt större.
BruklIga aro en ast: simpluo en gång tagen, dup1us twa ganger tagen,
triplull, qll1vdll—ŭplus, oeptŭpl—us, octŭp1uo.
4) Me.d ofwa1l anförda räkneadvnerb bör man icke förwexla
dem, som lnldas af ordmngstalen och ändas på uIn eller o samt
swara på frågan hwilken gång? t. ex. ter.tium consul tredje
gåygen konsul.. Första gången,. f5r det -sörsta hetero gerna
pr1m11m; prlmo betydcr oftast l.forstone. Andra gangen
hetIc 1teIk;uIII;sse(=f1t1ndulä1.äIāobI;uklIgt. st.ss.sisecuI1do förhdtet
an ra ru a o are e1n e um. or ll a gangen e er
ultimum (postremum); nu1’eller då för sista gången h0c
ultimum, illud ultimum. n
III. Om pronlvlnen.
§ 81. Den talande kallas första persone-n, den tilltalade
andra, och föremålet, oIn hwilket man talar, tredje personen
(Ifr § 17.). Derföre finnes det pronomina för första, andra
och tredje personen, allt efter som de häntyda på de1lltalande,till-
talade eller on1talade. fi
Anm. Tredje personens pronomina äro såwäl substanflv som ad-
jektiv; blott det reflexiva pronominet sūi är alltid substantid.
I. Pronomen för första och andra personen. Dessa
kunna blott brukas olln werkliga personer och kallas derföre
pronomina persol1alia i egentlig mening. De äro alItid substantiv
och böjas på följan,de sätt:
Första pe1–sonen. Andra personeū.
Singularis.
N. egō jag, tū du,
G. mei af, till nllig, tui af, till dig,
D. mihi åt mig, tibi åt dig,
A. me 1nig, te dig,
V. fattas, tu du!
A. me af, från mig. te af, från dig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
