Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II. —Om verbet. . A 91
9) Af dels föråldrade, dels endast hos skaIder brukliga konjugations-
former äro här att märka
a) ra-=g. conj. på im i st. f. a1n, hwilket, utomi enskilda andra fall (duiln
åör delln och pe1–duim för perdam i böner och förbannelser), bibehållit
sig i sim, velim, nolim, maliln; –
b) impell-f. il1d. med utstött e i verb efter 4 konj., t. ex. lenīban1 i st.
f. leniēban1 (hos skallder); —
c) perk. conj. och fut. eXactuIn i 1 konj. på āssim och asgo i st. avērim
och avēro, t. ex. īmporassit, levusso; i 2 konj. på essim och egso i st.
f. ūērim och uē1–o, t. ex. habeogit, pl—ohibessis; i 3 konj. på sim och so
i st. f. ērim och ēlo, t. ex. capso i st. cepē1—o och isynnerhet (äfwen
- i god prosa) faxiln,— faxis etc. l önskningar, t. ex. dii immo1—tales faxint,
ut —; fut. exactum faxo. och ausim, auois, ausit, ausint jag skulle
wåga (conj. pontetialis § 25O);
d) de sammandragna formerna i pe1-k. och plusquamperf. af verb efter
3 konj., i hwilka is är utstött efter s eller x, t. ex. accestis för acces-
gistjs, oxtinxti för exstinxisti, ellIer iss, t. ex. gul–1—exe för sul–relisoe,
trale för traxisse, extinxem för extinxissem (hos skallder);
— e) inflnjtivuo prvesentiv pasoivi med tilläggningsstafweIsen el-, t. ex. fa-
rie1—, mercarier. ilnmigcerie1—, accingie1o. molli1–jel— (hos skaIder);
k) gel-undiVuln (och gol—ūndium) i tredje och fjerde konjugationerna på
undus i st. f. endus. isynnerhet i wissa bestämda uttryck, såsom in
jure, dicnndo; dccemviri lcgibus scribundis; aliquem l—epetundarum
postulare o. w.
Om bildandet af praesens, perfectum och supinum
af stammen.
§ 99. Hittills har det blifwit wisadt, hurU man konjūgerar,
när man känner pra3sens, pert7ectum, supinum och inflnitivus.
Men man måste äfwen känna de hufwudregler, cfter DDhwilka desse
former bildas af stammen.
Berbens stammar sluta antingen på vokaler eller på kon-
sonanter. I första fallet 5undergå de ingen widare förändring,
än att stammens slutvokal i.. några for1ner samllnandrages med
konjugationsändelsens vokal. Andas en sådan vokalstam
på a, så hör– verbet till första konjugationen, t. ex. am-o (ur-
spruugligen ama-o),
på e, så hör verbet till andra konjugationen, t. ex. de1e-o,
på i, så hör verbet till fjerde konjugationen, t. ex. audi-o.
I första konjugationen har stammens a blifwit samlluandraget
med presensändelsens 0 till 0, ama-O a1no. I öfriga former
utom pra:-s. conj. återfinlles a öfwerallt, t. ex. ama-s, alna-t,
alna-bam, ama-vi, ama-b0.
I andra konjugationen se wi öfwerallt e: dele-o, de1e-bam,
dele-vi, dele-cbo; i den fjerde öfwerallt i: audi-O, audi-eba1n,
audi-vi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
