Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”128 Folmllära.
curro, cursum, cursare; e0, itum, itare. Har supinum -atum,
så förwandlas detta till—ĭtare, t. ex. rogo, rogatum, rogita—re;
volo, volatuln, volitare. Samma ändelse,förekollnm—er äfwen hos
några frequentatiVa, l)wi1kas stamverb hafwa i supinunIå sum
eller tum, t. ex. ha3sitare af h8ereo, h3esuln; lectitare af legO,
lectum. Hos några fogas itare olnedelbart tillchverbalstammen,
t. ex. agitare af ag0, latitaren af 1ateo. Någ1:a —är–o,deponentia,
t. ex. t—utari af— tueor, I;ninitari af min0r, sciscitari— af scisc0.
Anm. Af några frequcntativa härledas andra med lika betydclse,
såsom dictitare af dicto, cursjtare af curso.
2) Inchoativa ”(Se:–-§ 1o4.- VII.) uttrycka bör”jan af en
handling eIler ett tilI-stånd och ändas på sco (efter tredje konjuga-
tionen) –sawt —bildas så5, att asco tillägges verb efter första, esco
verb efter a—ndra och iscO verb efter tredje och fjerde konjuga-
tionen: labare labas(”XoA; calēre ca1esco; ingĕmēre ingemiscO;
resipēre resipisco; dOrmire Obdormisco. M .
”Anm. 1. – Inchoutiva asco bildas wanligen och de på esco ofta af
uomina, såsom p,j1eraflco,.—V,esp”e1—asco,.Ini*tesco, .mo11eoco, si1vesco. — — –
–:– Anm— 2. Om perfectuln och oupinuln till inchoativa se .§,—1O4, VII.
3) De*s”iderativa -uttrycka en åstundan och bild.as— –af supi-
num genom ηförw5a11—dling.ĭaf ändelsen ulj1 till” ūrio: edo, esulI”1,
esūriO; emo, e1nptuln, en1ptŭrio; pario, partum, partŭrio;
pet0, petītuln, p–etitŭrioi- De gå alla efter fjerde konDj*ugationen.
4) Demioutiva uttrycka ett förminskande af 5en handling
och ändas på illo (efter första —konjugatio1Ien), såsom canti11o af
canto. ” ē
II. af n”omina. —
De kunna bildas af substa1Itiv och adjektiv och äro gemenligen
transitiva, onll de gå efter första konjuga1ionen, intransitiva, om
de gå efter andra, t. ex. af=signum signare beteckna, vox vocare
kalla, aptus aptal—e tillpassa, levis levare lindra; deremot floS
florēre blon1stra, lux lucēre lysa n1. fl. De af nollnina härledda
verb, som gå efter”– fjerde konjugationen, äro dels transitiva, såsom
finire (finis) sluta, 1eni1—e (lenis) mildra, dels iutransitiva, såsom
sitire (sitis) törsta, sa9vire (sa3vus) rasa.
§ 126. B. Substantiv härledas
—I. af audra substantiv.n =
1. Deminutiva antaga än.delserna -lus, -la, lun1 och hafwa
de ursprungliga ordens genus. Andelserna läggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
