- Project Runeberg -  D:r Friedrich Ellendts Latinska Språklära /
144

(1876)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144 Syntax.
ock uterque som attribut wid substantiv, t. ex. ūterque c0l1oul. utel—qūe exelo-
citus, men fordrar deremot alltid pconomina i genitivus, t. e . nostrum
uterque, horum uterque, quoruIn uterque, utom när det stHr wid ett
substantivt pronomen i neutrum eller ett nomen substantivum tillkommer,
t. .ex. quod utrum ue; quod utl—umq,ue elemplum.
Anm. 3. NTeutra utanf adjektllv kunna anwändas i genitivūs parti-
tivl1s, om de gå efter andra deklinationen, t. ex. nihil novi; nescio quid
pr3eclari. men icke, om de gå efter tredje, t. ex. aliquid memorabile, nihil
nielius. Blott om adjekäv efter båda deklinationerna förekomma tillsam-
man, kunna begge sättas i genitivus. In animis veteres ine8se quiddaln
diVini et voelestis pll1taVerll1nt. Man säger dock äfwen aliqūid novum o. w.,
hwarwid noVum är anwändt som adjektiv (något, som är nytt),
och alltid nihil alind. GenitiVuo partit,ivus af adjektiv anwändes icke, när
en kasus står beroende af adjektivet, eller när adjektivet är närm3are be-
stämdt genom ett adverb, t. ex. nihil te dignum (icke digni) invenio; nihil
fide sua indignum fecit.
§ 147. Genitivus anwändes wid ablativerne causa, gratia
och (mera sällan) erg0 för-skull, hwilka sättas efter sin kasus.
Tantum abest, ut fruges terra3 bestiaruln causa parat3e
sint, ut ipsas bestias hominum gratia generatas esse videa-
mus. För min skull o. s. w. beter mea, tua, sua, nostra,
Vestra causa; nostra ipsOrum (ipsarum) causa för wår egen
skull; sua causa är reflexivt, och i a1Inat fall säger man ejus,
illius o. s. w. causa. Beneficium est, quod quis non sua
causa dat, sed ejus, cui dat. Omnia amici officia mihi grata
non essent, nisi eum perspicere1n Inea causa 1nihi amiCum
fuisse, non sua.
§ 148. Genitivus anwändes wid adjektiv, som uttrycka
a) begär eller motwilja: cupidus, avidus, studiosus; fasti-
diosus; .
b) kunskap eller okunuighet: perītus, gnarus, prūdens, col1-
scius; imperītus, ignārus, imprūdens, rudis, inscius, in-
suetus (t. ex. laboris);
c) minne eller förgätenhet: memor; immēl:nOr;
d) delaktighet eller twärt om: particeps, affīnis (t. ex. culp3e),
consors; expers (t..ex. tin1oris, cupiditatis);
e) magt öfwer.något eller twärt om: compos (t. ex. mentis),
potens; impŏtens (t.η ex. irse);
f) fullhet af eller brist på något: plenus; inan–is, inops
(t. ex. cOnsilii, auxilii humani); M M ”5
g) tillhörighet eller motsatsen: proprius, communis, (medius);
alienus. fi
Verres pecuni3e alienεe avidissimus erat. Pythagŏras
sapientiffi studiosos appe1lavit.philosOphos. COscia lnens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellendts/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free