Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– Ackusativus. 1.53
Anm. 3. Habeo brukas i betydelsen an—se mest i passivum, der duco
och puto i de af perf. pa1—t. pass. och esse bildade tempora knappast
förekon1ma. I aktivum betyder habeo hafwa något i någon, t. ex.
carnm te habeo, jag hålller dig k—är (egentl. jag bar i dig en dyrbar
person); hostem aljquem habeo :hoste aliquo utor (Se § l86. Anull. 1).
I betydelsen hålla någon för något (= anse som) säger man habeo
pro eller loco (in —1oco), nume1–o (in numero), t. ex. aliqueIn in pa1—cntis
1oco habeo; pro certo habeo. P1—o anwändes äfwen wid duco och puto,
t. ex. p1–o nihi1o putare, ducere.
Anm. 4. Wid ofwannän1nda verb, som betyda utwälja, u1i”cyc—
kes ändamålet med dativus eller —prepositionen ad, t. ..ex. 1ocum domi-
cilio, castris capere; 1oca pacata ad hibernacula1egcre. Afwen säger man
a1iquid donum och dOno daI–e. Se § 173. 3.
Anm. 5. Liksom cognosco förbindas äfwen – verba inVenio och
1–epe1-io i passivum med dubbel nominativus— Nemo ad I–eln in Hiopania
gerendam idoneus invel1tus est p1–oeter scipioneln. Alcibiades, simul ac se
relniserat, 1uxuriosus repeI–iebatur.
Anm. 6. se pr3estaI–e betyder bete sig såsom den, man bör eller
måste wara; sålledes praesta te aPnicum, wisa dig som en sann wän.
Följal”lligen förbindes det aIdrig med predikats-nomina af dålig bemär-
kelse, såsom ignavum, crudelem, iInpIobum o. w. 8e prεestare. Se ge1–ere,
wisa sig, uppföra sig, bestämmes allfid af ett adverb,— t. ex. contu-
macius, submissius se gerere. Wisa sig mycket tapver kan heta:
fortissimum esse, fol–tissimum se p1—3ebere (pr9e8tare), fortissime se ge1—el—e,
suInma fortitudine uti.
§ l61. En dubbel ackusativus, persone1Is och sakens ob-
jekt, står M
a) wid verb, som betyda lära (dōceo, edōceo) och dölja
(celO).
Cat0 senex ipse filium literas docuit. Catilina juven-
tutem mala facinora docebat. Antigonus iter, quod faJciebat
adversus Eumenem, omnes celavit.
Anm. 1. I st. f. passiva docer–i, edoceri i betydelsen under-
wisas i något säger man disceI–e aliquid.ab aliquo eller institui (in1bui,
instrūi) aliqua re, isynnerhet i st. f. perf. doctus sum. Pe1–icles a Damōne
musicam didicit eller Inusicā (Inusicis) institutus est. Participet doctus står
antingen 1ltan sak-objekt (l1os a graecis docti, calamitate doctus) eller med
ablativus (graecis literis doctus) eller med infinitivus (graece1oqui doctus;
förkortadt gr3ece doctus, liksom fidibus, equo doctus). För öfrigt är det
adjektiv. I betydelsen 1lnderrätta hafwa doceo ocb edoceo bådefii
aktiv och passiv”um (edoceo äfwen i perf. pass.) saken, om den bestämdt
angifwes, ut1—cyckt med prepositionen de och ablativus, t. ex. a1ique1n de
statione, adventu hostium docere eller edocere. Celo har älxoen i aktivum
sakens objekt, när det är ett substanäv, ofta utt—cyckt me de och abl.,
hwilket. ä1: regel i passivum. Bassus noster Ine de hoc libro celavit. De-
bes existimal–e, te maximis de 1—ebus a fratre esoe celatum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
