Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 166 – Syntax.
quam Plautus et N3evius. Adolescentis est majores natu
vereri.
Anm. 1. I st. f. denne ablativus begagna skalder ofta ackusativus–
(β4ccusativus gI—3ecll1s), t. ex. os huInerosque deo similis.
fi Anm. 2. Sådana inskränkande ablativ-bestämningar till hela satsen
äro”oel1tentia, opinione, judicio, testimonio alicujus (Inea qll1idem sententia).
Isocrati8 glorialn nemo meo quidem judicio est postea conoecutuo. socrates
omnium eIοuditorum testiInonio tol–iusque judicio Gr3ecia2 philosophol–l1m
omnium fuit pI–inceps. .
. Anm. 3. Hit höra äfwen uttrycken: Quid i11o fiet? Hwad skall det
bIifwa af honom? Quid hoc homine (wanI. huic homini) faciam? Hwad
skall jag göra med denna menniska? (Ifr § 167. Anm. 3). ā
§ 177. 4) Ablativus betecknar sättet, på hwilket eller om-
ständigheterna, under hwilka något sker (Ablativus m0di), och
1llttryckes på swen–skcI wanligen med med eller under. Denne
ablativus står
1) utan prepositio1Icn cum, då attribut tillfogas. M
Legiones prof—ect3e sunt alacri animo et erecto. Mi1tia-
des Chersonesi summa 3equitate 1–es constituit. Epaminon-
das a judicio capitis maxima discessit glOria (på det äro-
fullaste sätt).
Anm. Blol7l i enskiIda uttryck förekommer ablatiVus modi utan prepos.,
när intet attribut är tillsatt- jure och injuria (nled 1:ätta, med orätt);
o1-dine (i ordning, t. ex. interrogo, eller ordentligt, behörigen, t. ex. a1iquid
recte, ol–dine, e republica factum); ratione (på förnUstigt wis, t. ex. viVere);
modo et ratiol1e (med måtta –och förnuft); ratione et via (t. ex. disl)utare
på metodiskt wis); mo1—e, t. ex. bestia1–um vaga1–i; le6e. t. ex. agere (på
IagIig wäg); vitio, t. ex. cl–eatns consul (på felaktigt sätt); voluntate (fri–
willigt), t. ex. in dicionem Venire; si1entio (med tystnad), t. ex. rem prveter-
ire. I andra fall står en sädan ablativus i närmaste slägtskap med en
ablatiVus instruInenti eller causa:), såsom dolo, f1—aude, vi fit injll1ria; casu
multa fiunt o. w.
I allmänhet utmärker deηn ensamme ablativen mera sättet, och abl.
med cum mera de ätföljande omständigheterna. Så bcukas alltid
ensam abIativ om sättet för en rörelse i rummet: fuga se recipe1–e, cursu
veniI-e in p1”celium; men templum c1amore petere (under rop styra sin färd
till) är blo1–l poetislt språkbruk.
2) Ablativus m0di står tillsamman med cum, oIn substan-
tivet icke bestämmes af attribllt, t. ex. malo cum dignitate (cum
laude, g1oria) potius cadere, quam cum ignominia servire;
liter3e cum cura ac di1igentia script3e; cum fide amicitia1n
co1ere; cum vo1uptate audire. (Do::Pc anwändes hellre ad-
verb, då sådant finnes med fUllt I’Hcotswarande betydelse, såsom
clementer, celeriter för cum cleIr—1entia. cum ce1eritate.) Pre-
positiollen cum utsättes dock äswTH–n wid ett attribut, om man mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
