Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– Egenheter i bruket af adjektiv. 189 —
man holno: homo doctus en lärd, den lärde; homo doctissi-
lnus. Hom0 pr0bus (den redlige) nemineln lffidit. A
Anm. 1. Blott de adjektiv, som beteckna kIasser utaf medborgare
efter stånd och—pollitiska tänkesätt, såsom nobi1eo, boni. hafwa öfwergått till1
fullständiga substantiv och kunna— förbindas med adjekäv, t. ex. oInneg och
ln-ll1lti. Månge lärde heter lnultj et docti homines; alle lärde quiVis
(subst.) doctus, doctisoimus quivque (subst.) eller on1nes docti, homines.
Anm. 2. Adjectiva gentilia begagnas såsom substantiv”i apposition,
t. ex. Epalninondas thebanuo. Annars heter en thebaner hom0 th—ebanuo,
eller, om en bestämd men icke närware angifwen person menas, thebanus
quidam. . En äkta romare heter homo vere roInanuv eller bllott l–oma-
nuo homo.
2) i neutr1lull ” =
n Ma) singularis att beteckna det abstrakta begreppet (egen-
skapen fattad såsom sak, werllighet), såsom bonum, ma1um, ho-
nestum (sedlighet, dygd), decoruln, utile, verum (sanuing), fal-
sum o. s. w. Natura,n j–usti et 3equi ll1ater, rättrådig–hetens och
billighetens moder. Sällan begagnas neutrum singularis för att
beteckna särskilda werkliga fall, såsom gratum alicui-facere
göra något angenämt, göra någon en tjenst; certunl scire weta
något bestämdt;” falsum sentire, scribere; magnuln dicis; ve-
rum dicere.
Anm. 1. Utom de wanIiga som substanäv begagnade orden bonum,
malum, incommodum (skada) o. s. w. hafwa äfwen si1nile (likĭIelse), in-
o.i8ne (hedersteckenLl, communc (det allmänna, staten), ext1–emum (slut), re-
l1quum (rest) m. . öfwergått till werklliga substantiv. . ,
. Anm. 2. I genitivus (särskildt partifivus) begagnas oftare ad1ektlv
sasom substantiv, t. ex. quidquid novi, nihi1 col”1creti o. s. w., llnen isvn-
nerhet i förbindelse med prepositioner, såsom de 1nedio tollere rödja ur
wä en, in medio re1inquel–e.lemn.a oafgjordt, in prveceps dare föra till för-
derMwets brädd, in tuto evse, conOcare, wara, bringa i säkerhet o. w.;
in publico på gatan, de suo af e na medel, de alieno af andras till-
Iål.llE;ar!;) sine dubio utan twifwell vmen iclle sine nllo dubio utan allt
wl we . fi —
b) pluralis att beteckna—flera eller alla särskilda ting
af ifrågawarande art, t. ex. 3huInana despicere, futura pro-
Videre, vera et falsa dignoscere, turpia et h0nesta fugere.
Omnia pr3eclara rara. η –
Anm. Ofta brukas också omsl—cifningen med res, såsoln res bona3 et
honest9e, tot I—oo-jucundve; särskildt i casuv obliqui,– der—twetydighet med
afseende på genus kan uppstå, t. —ex. a rebus turpibus abhorrere; rerum
futul–arum scjentia. — -
§ 211. -Adjek–liv begagnas ofta i latinet
1) i st. f. genitiVus pOssessivll1s och Objectivus;
2) i st. f. preposition med kasus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
