Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indikativus och konjunktivus efter conjunctione8 condicjona1es. 229
—.
–
1ubrjcum est. Vi1–gine8 eo cu1—su se ex sacrario pll–ol–ipuerunt, ut, sī effugium
1)atuisset, impletu1–ge u1—bem tulnu1tu fue1-int. Hoc si fecisges, non dubito,
quin fut-urum fuerit, ut Inulta1=eris. -Non dubito, quin, si hoc fecisvcs, fu-
tul–um fuerit, ut facti te poenitel–et. Quεerimus, si posoint celare, quid
facturi 8int. Understundom bibehålles dock conj. plu8quampe1vf. Veritus es,
nisi istam arteIn oratīone exaggera8ses, ne operaIn perdidjsses. C. G1–ac-
chus, si djutiu8 vixisset, nescio an eloquentia parem habui8set nelninem.
Om den beroende eftersatsen har till predikat pogse eller gerundivum med
egse, så inträder conj. pel–f. i st. f. indic. imperf. eller perf., som skulle
anwändas i oberoende sats. Haud dubium fūit, qll1in, nisi eo. mo–1–a— intc1—-
venisset, castra eo die capj potllerint. Adeo aequis viI—ibus gesta l–es est,
ll1t. si affuissent etrusci, accjpienda”clades fuerit. Om de olika uttrycks–
sätt, som anwändas, uär eftersatsen ställes beroende af ett verb, som for-
drar acc. c. inf., se § 3O5.
Anm. 3. I det tredje h1)potetiska fallet förekommer i st. f. plug-
qualnperf. conj. i en eller båda satserua imperf. conj., mest för att beteckna
ett sortfarande tillstånd. Non jam heroicis tempo1—ibus tantum laudis in
dicendo Uljli tribuisset Homerus, nisi jaln tum evset honos eloqucnti—.
scipio Africanus, Lvelius, Furius, si nihil ad peI—cipiel1dan1 colendalnque
Virtutem 1itelvi8 ac1juva1ventur, numquam se ad eall—uln studium contuljssont.
Anm. 4. Afwen ett i sig omöjligt fall kan den talande uppställa
som möjligt, och derföre kunna formerna för det andra och det tredje
hypotefiska fallet allt efter den talandes uppfattning omwexla med hwar,
andra. Si pat1–ia ita tecum 1oquatllr, nonne iInpetret?
§ 275. Men o1II efter ett föregåe11de si l)etc1– sin (i korta
motsättningar äfwen si), sin autem (Inera sälIan sin ver0).
Hunc 1nihi tim0rem eripe: sj verus est, ne opprimar, sin
falsus, ut ali–qu”ando timere —desinam. I st. f. den föregående
satsen med si förekommer ofta ett particip eller en anuan konstruktion.
” Nisi och si non.
§ 276. O1Il icke uttryckes med nisi, 11är det är lika med
utoln i det fall att, med miIIdre, och negationen således
gäller l)ela satsen, men med si nOn, när negationen l)ör b”lott till
verbet eller ett anI1at ensk1ldt ord.
Nisi id confestim facis, ego te tradam magistratui.
Parvi sunt foris arma, nisi est consilium domi. Aequitas
tollitur oll1l7is, si habere suum cuique non 1icet. Omnibus
apparebat, nisi Agesilaus fuisset, Spartam futuram non
fuisse. Fuit apertu1n, si Conon non fuisset, Agesilaum
Asiam Tauro t—enus fuis8e erepturun1.
Anm. 1. I n1ånga fall kunna nisi och vi non anwändas för hwar-
andra, med ringa stilnad i betydelsen, såsom ofwan nisi Agesi1auofuisset,
så framt icke Agesilaus funnits, och vi Conon non. fuisset, i fall
Conon icke hade funnits = hade saknats. Ofta bIir deremot
meningen wäsentligen oIika, allt efter som nisi eller si non anwändes, t. ex—.
8i non das, non reprehendo, jag klandrllar dig icke, (äfwen) i dct
sall att du icke gifwer : underlåter att gllfwa; deremot nisi das,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
