- Project Runeberg -  D:r Friedrich Ellendts Latinska Språklära /
249

(1876)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Accusativus cum- infinitiVo. 249
a) Conj. prac3s. och imperfecti activi förwandlas till inf.
futuri activi ellel:, om verbet saknar sL”llpinum, till futurum esse
(icke fore) ut med Conj. Hoc si dicas (diceres), erl-es (errares)
heter beroende:. eXistimO te, si hoc dicas (diceres), erratu-
rum esse. —
Conj. passivi förwandlas till futurum esse (icke fore) ut
1ned Conj. passivi (mera sällall inf. f1”1turipassivi). ExistiIno,
si hoc faceres, futurum esse, ut lnultareris (mera sällaīll te
multatum iri). ” M c
c) Conj. plusquamperfecti activi föi-walldlas till part.
futuri activi och fuisse samt, onll verbet saknar supinum, till fu-
turum fuisse ut llned Conj. imperfecti. Existimo, te erratu-
1—uln fuisse, si hoc dixisses.” ExistimO–, si hoc fecisses, fu-
turum fuisse, ut facti te pOeniteret. Samma 5omskrifning med
futurum fuisse ut anwändes för Conj. p1usqualnperf. pass-
Si hoc fecisses, existimo futurum fuisse, ut Inultareris;
Nisi e0 ipsO temp0re quidam nuntii de CaXsaris vict0ria
essent a,llati, existimabant plerique futurum fuisse, ut op-
pidum amitteretur. A
Deremot: Equidem P1atonem existi1nO, si tDorense genus
dicendi tractare Vo1uisset, gravissime et copiosissime po-
tuisse dicere (P1ato, si — vOluisset, — potuit dicere).
Inter Hasdrubalem et Magonem constabat, etiam si sena-
tus carthaginiensiulln nOn censuisset, eundum tamen Hasdru-
bali fuisse in Italiam. Se § 274. Anm. 1.
Bihmang till läran olln modus.
A. Frågesatser.
§ η306. Frågesatserna äro till sin form antingen direkta
cIIer indirekta. Direkta frågor äro oberoende och stå såsom huf-
wudsatser i indicativus eller i Conj. dubitativus, t. cx. quid
agis? quid agam? Se §— 254. Iudirekta frågor bero af ett
verb eller–nett a1mat ord utom frågesatsen och stå i conj., t. ex.
å11escio, quid ag*as;—ince1—tus erat, quid ageret (hwad han skulle
göra). Se § 244. Anm. 2. Exempel på indirel–la frågesatser
”se § 282. – — ch
– § 3O7. Båda slagen utaf ”frågesatser i11ledas antingen ge-
nom prOnolnina eller pronOminalia interrogativa eller särskilda
frågepartiklar. Direkta frågor –sakna ofta frågeordch och igenkännas
på( tonen, med chwilken de uttalas.” —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellendts/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free