Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
” Particip. 259
tillståndet (skxifwen) tänkes såsoIn fulländadt, 1ltan att be-
stämma, olln sullälIdand.et lllgger I den närwarande, förflutna” eller
tIlIkoll11mande tiden. H1s rebus constitutis in urbem rediit =
ha:3 res pOstquam constituta3 sunt, in urbem rediit. His
rebus c0nst1tut1s 1n urbem redibo = hffi res quum cOnsti-
tuta—X erll1nt, 1n. llxrben1 red1b0. På samma sätt kan det genom
part. fut. act1V1 och gerund1vum betecknade föreståend—et och
uödwändIgheten förläggas till alla tider (alnandus*– suln,
eram, ero). —
Anm. 1. Det bristande pa1–t. perf. activi ersättes i måuga fall af
paxt. perfecti utqf verba deponentia och semideponentia 85, Anm. 3).
Nagra af dessa participia perfecti hafwa icke sällan äfwen nbetydelse utaf
parĭ;. prll3sentio, isyJllnerhet 1—atus, a1—bit1-atug, usuo, vel–jtus, fisug (col1fisu8,
diffisus), solitus. A andra sidan anwändas pa1—ticipia perfecti af åtskilliga
deponentia äfwen i passiv betydeIse, t. ex. comitatus, contestatus, cOnt”essus,
dilnengus, meditatus, partitūs, expertus ”o. w.
Anm. 2. Part. pe1-f. pass. af några verb brukas i f.örbindelse med
habeo till omskrifning utaf perf. activi, liksom i swenskan h1elpverbet haf.-
wa med vart. pe1–f. Så kan man i st. f. cognovi1—em säga rem cognitam
habeo. Lllkwäl uttrycker cognovi blott handlingen såsom fUlländad, men
cognitll1–ln habeo, att den wunna infigten är en fortfarande egenskap.
Sa t. ex. habeo persuasll1m, jag har fattat den öfwertygelsen—- jag lefwer
i den öfwertygelsen; statutum habeo, jag bar gjort det till en grundsats.
Särskildt am–oändes denna omsl—cifning wid verb, som betvda inse och
besluta, såsom perspectum, perceptum, exp1oratum, constitutūln, de1ibe-
ratum habeo. Atticus philosopho1–uIn ita percepta habuit p1–fficepta, ut iis
ad vitaln agendaln, nOn ad ostentationem uteretu1—. Quisqua1nne pote8t
p1-obare, quod perceptum aut cognitum non habeat?
§ 319. Particip anwändas äfwen såsom adjektiv till att be-
stämma ett .substantiv (attriēbut, § 137), t. ex. arbor florens;
eller so1u substantiv, dock sällan i nOm. sing. (såsom docens
discentem, discens dOcenten1 adjuvare debet), men oftare i
casus obliqui (§ 21O). –
Wida oftare beg”agnas particip i sådana fall, der wi iswen-
skan anwända relativa eller konjunktionala bisatfer, hwilka uttrycka
ett förhållande utaf tid (då), orsak (emedan), ett medgifwande
(ehuru), ett wilkor (oIn). ”
§ 320. Ett particip, anwändt i st. f. en bisats kallar
llnan participial-konstruktion. Det gifwes twå slags participial-
konstruktioner: .
1) den appositiva konstruktionen (participium conJunctum)
eller den egentliga s. k. participial-konstruktionen;
2) den adverbiala koustruktionen (ablatiVus abs0lutus eller
ablativus cOnsequenti3e).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
