Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 Syntax.
motsats till den föregåcnde (disjUnktiva”frågesatser: utrum –an,
§ 3O9), och en sådan, som utgör en utweckling af den föregåcnde
och inlcdes med aut. Quid hoc homine facias aut quo civem
importunun1 reserves?
Anm. Ve1 förekommer såsom adverb i betydeIsen tilI och med.
Pueri ludorum causa vel famem et sitim perferunt. Särskildt brukas det
framför superlativer och kan då— öfwersättas med allra. In hoc Ve1 Ina-
xime 1—eprehelldel1dus es. M. Antonius, cui pll—imas eloquenti3e pat1–um
nostrum tribuebat .—:7etas. Cicel—o ve1 optimus romanOrum orato1–. Fram-
för pronomina kan det öfwersättas med redan, t. ex. 1-em ita esse ve1
(icke jam) ex hoc intelligi potest, vel il1de apparet.
§ 347. III. Conj11nctiones adversativa3: sed, autem,
verum, Ve1—o, at (i det äldre språket och hos skalderne ast),
men; atqui, men nU, och likwäl; tamen, dock. 2 —
1. Autem och ve1—o stå icke i början af en sats och ta-
men, blott när det har särskildt eftertryck och betyder det oak-
tadt; a1Inars stå1”— det wanligen efter det betonadc ordet.
2. Sed i1Iskāränker det utsagda, då det står efter affir-
mativa satser cller satsdelar, men 1Ipphäfw er, då det står efter
negativa (utan). Tiberius Ne1—O spectatus bel1o, Sed Vetere
et insita C1audiffi familiffi superbia erat. Sffipe ab alnico
tuo dissensi, Sed sine ulla ira. Otii fructus est noll1 cOn-
tentio animi, Sed relaxatio. I början af en period står det,
när n:an afbryter och öfwergår till något nytt (dock), t. ex. Sed
jam satis multa de causa: restat, ut Orem Obtesterque VOs,
judices o. s. w., eller när 1nan efter eII afwikelse– från ämnet
återwänder. Sed 1—edeat, unde abe1—ravit o1–atio. I detta se-
nare fall är Verum likbetydande med Sed och an”wändes äfwen i
st. f. Sed i uttrycket non solun1 —— Sed etiam. Fö1: öfrigt är
Verum ej brUkIigt.
Anm. Satsen Marius manu fortis8imus, Sed ingenio aspe1—o fuit (war
wäl tapper, men rå) heter wanIigen ej manll fol—tissimus quidem, Sed inge-
nio aspe1—o fuit- Skall quidem anwändas, tillägges oftast i11e- manu ille
quidem fo1—tissimus, Sed ingenio aspeI–o fuit. Detta gäller för alla dl)Iika
fall. Ett tredje uttryckssätt wore: Ma1–ius. ut Inanu fol–tīssimus, ita ingenio
aspe1-on kuit. Om i swenskan twå satser äro hwarandra motsatta genom
wäl – men, så bildas i latinet en period med koncessiv konj. i för-
satsen och tamen i eftersatsen. Quamquan1 intel1igo, quid optimum factu
flit, tamen, ne faciam, multa impediunt.
3. Autem tillägger något olika, icke för att uppl)äfwa det
utsagda, utan blott för att beteckna cn lnotsats eller en fortsätt-
ning. Det fö1:binder derföre blott satser. Gyges a l1ullo vide-
batur, ipse autem omnia videbat. —- Pater, prout ipse
amabat 1iteras, filiu1n erudiVit. Erat autem in pue1–o sum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
