Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 Metrik.
— —- —κ —κ ionicus a majore: sēntēntīā,
— —κ —κ —- chorian””1bus: cūrrīcŭlō,
—κ -— —— —κ antispastus: vērēcūndūs. –
Kortaste tidsmåttet för Uttalet af en stafwelse kallas lnōra (—κ).
En lång stafwelse upptagerA twenne mor3e. Derför kunna i vers-
fötter twå korta stafwelser stå i st. f. en lång och twärt om, t. ex.
—-ist.f.—Rκx-κ,—κ—κMκist=.f.—κ-o.s.w.
Bersfötterna indelas i rytmiske och orytmiske. Rytmiske kallar
man dem, i l)wilka åen omwexling utaf långa och korta stafwelser
eger rmn. De ory”tmiske versfötterna,A såsom —- -, —,: x-κ —ck
o. s. w., kunna blott anwändas i st. f. de rytmiske.
Den plats, som (i de rytmiske versfötterna) upptages afden
llånga och derigenom wigtfulla”re stafwelsen, kallas arsis (höj-
ning), den, som upptages af den korta, tesis (sänkning). När
derföre i st. f. – Mκ sättes —κ —κ —-κ, upptaga de twå första staf-
welserna arsis; när — —chsättes i st. f. — v —-κ, är den första
stafwelsen i arsis, men när den sättes —i st. f. xκ s-κ —, den sista.
De rytmiske versfötterna äro enkla, om de l)afwa blott en
—arsis, såsom iambus, trocha3us, dactylus och anapa3stus; eller
sammansatte, om de hafwa flera, såsom – —κ –=, 5κ –. –,
––—κ,—ν——κx-κ—e—o.s.w.
De rytmiske versfötter, i hwilka arsis vörjar, hafwa fal-
lande rytm; de, i hwilka man stiger från tesis till arsis, hafwa
stigande rytm. ”
§ 7. En vers kallas enkel, om den innehåller endast vers-
fötter med samme rytm, t. ex. blott daktyler eller versfötter, som
kunna sättas i st. f. daktylen; men den kallas sammansatt, om
versfötter med olika rytm äroå förenade. Sammansatta verser
förekolnma blott i lyrisk poesi.
De enkle verserne benämnas dels efter vcrsfötterna, såsom
iambiske, trokeiske, daktyliske, anapestiske o. s. w., dels efter antalet
utaf versfötterna. ” ”
Wid de enkle versfötterna, med undantag af daktylen, räknas
efter dipodier (förening utaf twå versfötter) eller, hwad Msom är
detsamma, efter metra, så att således en anapestisk vers, som
bc”står af 2 anapester, kallas en m0nOmēter, en af 4 en dimeter,
en iambisk vers af 6 iamber en trimeter, en trokeisk af 8 trokeer
en tetrameter. —
Wid daktll)lerne, äfwensom wid sammansatte versfötter, räkvas
hwarje versfot för ett metrulln. En vers, som består af 5 dakty-
ler, kallas derföre pentameter, en af 6 hexameter. x
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
