Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å Metrik. 293
§ 8. Acatalecticus kallas den vers, solln har siste versfotcn
fnllständig; catalecticus deremot den, som har fiste foten ofulI-
ständig. Om utaf siste foten finnes en stafwelse, kallas versen
cata1ecticus in syllabam, om twå finnas, catalecticus in bi-
syllabum, såsom t. ex. i versus dactylicus hexalneter. som
slutar med —- —κ.
§ 9. Sista stafwelsen i hwarje vers är till qvantiteten lik-
giltig (Postrema syllaba utrum brevis, an l0nga sit, ne5 in
versu quidem rēfert. – Cic. o1—. 64).
§ 1O. Hwarje enke”l vers 1nåste hafwa in- eller afskär-
ningar. 3nskärning eller cesur kallar man versfotens af-
brytande genom ordets slut, t. ex. versen dOnec ll eris ll felix, ll
1nultOs ll numerabis ll amicOs har 5 cesurer. Afskärning eller
dieresis kallas deremot, samInanträffandet af versfotell och ord-
foten. Hwarje vers måste wid midten hafwa en cesur eller diere-
sis, som man kallar hufwudcesur eller hufwuddieresis. I
iambiske och daktyliske verser är cesuren föI–herskande, före eller
efter hwilken dieresis kan finnas, t. ex. tant3e ll molis erat ū
romanam ll condere ll gentem. I anapestisk dillneter, i trokeisk
tetrameter, i daktylisk pentameter och i koriambiska verser intager
dieresis midten utaf versen.
Inträffar cesuren efter arsis i versfoten, så kallas den man-
lig; inträffar den efter tesis, kallas den qwinlig, t. ex. prfficī-
pĭtāt suādēntquē ll cādēntīā sīdĕrā sōmnōs.
Cesurerna benämnas–i iambiske och daktyliske verser efter an-
talet af de halfwa versfötter (7c7”μι och μéρoς), som första hälften
af versen innehåller; trithemilneris, penthemilnel–is, hephthe-
mimeris, ennehemimeris. Alla före*komma i hexametern: Il1e
latus ll niveuln ll 1n0lli ll fultus ll hyacilltho.
§ 11. Att skandera en l1ers will säga att läsa honom så,
att man sönderdelar honon1 i hans versfötter. Detta måste ny-
börjaren inöfwa, men sedermera söta derifrån frigöra sig, i det han
icke låter den metriska rytmen höras sä, att decTigenom den na-
turliga ordaccenten (§ 14) åsidosättes. Ifrån skansionen: Armā
vĭllrūmquĕ cāllnO Trōlljaé quī ll prīmūs āb ll ōrĭs måste man
således öfwergå till Armā vīllrūmquē cāänō TrOllj8e quī ll prīlnŭs
āb ll ōrīs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
