Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Barndom och första ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och den jämnåriga Lisa Hultin har hela livet igenom varit
Ellens bästa vän.
Ellen Key skildrar själv den ytterst stränga uppfostran
hon och hennes syskon fingo. Ett ohövligt ord till en tjänare
straffades, varje lek skulle ögonblickligen avbrytas för att
fullgöra ett uppdrag eller annan plikt o. s. v. Morgon- och
aftonmåltiderna intogos inte i föräldrarnas sällskap och
bestodo endast av mjölk och grovt bröd. Intill 12 års ålder
fingo barnen äta stående vid bordet. Någon uppassning fick
inte förekomma. Det var som tillfrisknande efter en
lunginflammation, Ellen vid 8 års ålder första gången smakade
en smörgås med pålägg[1], »en så utomordentlig händelse att
minnet än i dag ej förbleknat», skriver hon.
Vidare berättar hon att av middagens två rätter måste
även de ätas, som förorsakade illamående. Själva julafton
medförde ingen befrielse från lutfisken ens för dem som
kallsvettades av leda. Söndagens efterrätt var ett blandat
nöje. Barnen[2] skulle nämligen vid förmiddagens predikan
turvis läsa Fader vår och välsignelsen, och den som då
stakade sig — eller under veckans lopp hade stakat sig på
bordsbönerna — fick ingen efterrätt. Den som kom för sent
till middagen fick stå vid ett sidobord och blygselfylld inta
sin måltid. Att vid bordet yttra ett ord utan att vara tilltalad
kunde inte hända förrän man var ett bra stycke in i tonåren.
Alla barnen lärde sig rida, köra, ro och simma, vilket
allt var oumbärliga färdigheter för den, som levde på landet.
Bland övriga nöjen var helt visst det främsta att höra
barnflickan Anna berätta. Folksagorna »flödade» från hennes
läppar medan hon satt vid sin bandvävstol framför den
flammande brasan med den tätt hopkrupna barnflocken
lägrad omkring sig.
Även från andra håll hörde barnen berättas sägner, som
på den tiden obetingat troddes, såsom att spelmän, som tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
