Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Föräldrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 ELLEN KEY
Makarna voro sällsynt liktänkande. De hade demokratiska
åsikter och handlade därefter, men på samma gång
bibehöllo de det bästa i ett medfött aristokratiskt sinnelag. Fru
Key delade sin mans intressen i allt, men fick tyvärr rätt i
sin fruktan, att han var alltför optimistisk i sina kalkyler,
både när det gällde praktiska, offentliga företag, och när
han ville förbättra och utvidga sina egna gårdar och byggnader
m. m. Hennes verklighetssinne var klarare än hans.
Emil Key var nämligen en fullblodsreformator av natur
och övertygelse, och därtill så sangvinisk att han bokstavligen
tvingades att ingripa och förbättra varhelst något behövde
förbättras, vare sig det gällde det egna, kommunen eller
staten. Alltid gick han modigt i täten. Han ville använda
nya och rationella metoder för att skapa en mönstergård av
sin egendom. Och han önskade att dugliga och nöjda arbetare
skulle finna en god bärgning hos honom.
En bland hans första åtgärder var att avskaffa
brännvinsbränningen, som på den tiden var den ganska allmänt
bedrivna binäring, som bar gårdarna genom dåliga tider.
Han höll sträng räfst med lönnbränning och lönnkrögeri,
och vakade över de nya brännvinslagarnas efterlevnad. Detta
vållade honom i början ett rentav livsfarligt missnöje bland
ortens befolkning, som ville bibehålla sina ovanor. Med
tiden lärde sig bönderna emellertid att följa honom i
allmännyttiga företag.
Emil Key fick t. ex. till stånd en »förlikningskommitté»
bestående av 3 »ståndspersoner» och 6 ur
»dannemanna-klassen». Nämndens syfte var att bilägga sådana tvister,
som annars skulle orsakat långa och dyra rättegångar. Detta
försök till självstyre på lagskipningens område hade särdeles
goda verkningar.
Han inlade som nämnt stor förtjänst i landsvägsbyggen
och slutligen i järnvägsfrågan. Tjugutre år efter hans första
järnvägsförslag invigdes banan
Norsholm—Västervik—Hultsfred.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
